Johan Jenny Ehrenberg: Varför ska ditt elnätsbolag få skattefuska?

En av de kanske minst briljanta idéér som nyliberalismen hällt över ländernas ekonomi är att infrastruktur omvandlats från långsiktiga, trygga, offentliga företag till något som säljs ut för att hamna i en härva av börsspekulation, skattetrixande och ägarbyten. 

Torbjörn Isacson har i Dagens Industri återkommande berättat om sådan förstörelse, nu senast hur det brittiska avloppsbolaget Thames Water bivit en återkommande skandal. Över 6,6 miljarder har svenska pensionssparare förlorat på det brittiska bolaget genom aktieköp från AP-fonderna. 

Bolaget som hanterar vattenrening och avlopp borde ju kunna anses som en säker investering, men genom stora lån för att trixa med vinster och eftersatta investeringar har det fått en enorm uppförsbacke och kommer aldrig bli den placering som fonderna hoppats på. 

Till saken hör att för att en dålig aktiespekulation ska bli av behöver någon luras att göra köpet och AP-fonderna verkar vara en källa för andra att ösa ur genom att fonderna köper upp sådant de varken borde äga eller låna ut pengar till.

Brittiskt skitvatten kommer vara olönsamt i decennier på grund av hur bolaget överbelånats. Pengarna har inte gått till investeringar i avlopp utan skulden har handlat om pengar som gått till ägare. Bolag som lämnat en springnota av förstörd infrastruktur bakom sig när de tillslut säljer bolaget vidare.

Nu är detta ingen isolerad brittisk historia.

För svenska medborgare rullas det just nu upp en liknande jätteskandal kring elnätsbolaget Ellevio.

Genom att granska bolagets resultat ser man nämligen ett bolag som medvetet gjort sig nästan värdelöst, samtidigt som ägarna manipulerar ekonomin för att kunna skattetrixa i miljardklassen.

Det absurda i historien är att det är Folksam, Tredje AP-fonden, AMF Pension plus det kanadensiska pensionsbolaget Omers som skapar ett problem som svenska elnätskunder får betala.

Ellevio har märkligt nog stora skulder idag som till stor del går direkt till ägarna.

Historien bakom sådana placeringar är att bolaget då kommer att betala hög ränta till ägarna och därmed inte göra någon riktig vinst. Bolaget får höga kostnader som inte beror på investeringar utan på ett spel med ägarna. När Ellevio går med förlust på grund av dessa lån, slipper bolaget betala skatt, medan ägarna ändå får ut bra avkastning på lånen.

Ett bättre exempel på storskalig omoralisk skattemanipulation är svår att hitta.

Men det faktum att bolaget går dåligt på grund av lån från ägarna, gör att bolaget kraftigt får rätt att höja elnätspriserna för alla dess kunder.

Ellevio är ju ett nätbolag med monopol på elnätet i sina områden. Och eftersom bolaget går dåligt får kunderna höra att man behöver betala mer för samma tjänst som året innan kostade betydligt mindre.

Hela skuldbördan och skattefifflandet får alltså kunderna betala genom höjda elnätsavgifter.

Det här borde ju inte vara möjligt. Men det är fullt lagligt och leder inte till någon kritik eller anmärkning från Energimarknadsinspektionen som är statens ”kontrollorgan” av elbranschen.

Tittar man på bolagets resultat med en kritisk blick, ser man en soliditet på under tre procent. 

Soliditet är något förenklat det värde ett bolag har i eget kapital. En bank brukar normalt kräva att en småföretagare ska ha minst 25 procent i soliditet för att få ta ett lån. Men Ellevio har under tre procent i soliditet. Bolaget har gjort sig fattigt genom stora lån på över 70 miljarder kronor. 

Så trots att nätkunderna tvingas betala 8,4 miljarder kronor (2024) i avgifter så gör bolaget inget vinst utan betalar ägarna skattefri ränta.

Utan dessa manipulationer skulle bolaget kraftigt kunna sänka nätkostnaderna för kunderna. Rörelseresultatet 2024 var nämligen ett plus på 2,5 miljarder. En vinst som trollades bort till förlust, via de stora lånen.

Det är inte ett utslitet elnät eller dyra ombyggnader och nya nät som gör att kunderna betalar allt högre avgifter.

Minst lika viktigt är ägarnas manipulationer för att slippa skatt och plocka hem avkastning i form av hög ränta.