Identifierar man sådana skogar så har man ju liksom upptäckt dem. Och det är dumt. För då blir de svårare att avverka. Så resonerar generaldirektören. Så han vill ”pausa” arbetet med att identifiera skyddsvärd skog. Pausen skall gälla stora delar av Norrland.

Generaldirektören menar att marknadens aktörer själva kan ta ansvar. Som om marknaden hade gjort sig berömd för att ta ansvar för annat än vinstkolumnen i kvartalsrapporterna.

Det handlar om så kallade nyckelbiotoper. Viktiga områden för att försvara hotade och rödlistade arter. Viktiga om man vill värna den biologiska mångfalden. Politiker talar gärna om biologisk mångfald. Den nuvarande regeringen har till och med skjutit till mer pengar för ändamålet. Bra. För i ett europeiskt perspektiv är Sverige dåligt på att skydda skog.

Självbilden är emellertid något helt annan. Enligt en undersökning som Världsnaturfonden gjort, tror över 90 procent av befolkningen att vi i Sverige är bra eller ganska bra på naturskydd. Det är också den bild som svenska politiker, inte minst statsråd av olika färger, vill sälja in. Men bilden är falsk.

I själv verket ligger Sverige högt upp på listan över de länder i Europa som har lägst andel skyddad landyta. Mindre än 5 procent är skyddat. Ett internationellt avtal från ett FN-möte 2010 anger att 17 procent av landytan ska skyddas.

Det pågår en förlust av värdefulla skogar i Sverige, och många arters livsmiljö hotas. Då behöver vi mer skydd, inte mindre. Då behöver vi öppna ögonen och se, inte blunda för att inte se. Det är det sistnämnda som generaldirektör Sundqvist manar till. Att blunda för att inte se. Att inte söka efter nyckelbiotoper. Det är dessa som generaldirektör Sundqvist anser är besvärliga. 

Nyckelbiotoper är visserligen inte juridiskt skyddade, men skogsägarna är inte så pigga på att utsätta sig för kritik genom att avverka just dessa områden. Man kan uppfattas som om man stod med rumpan bar och betraktar biologisk mångfald som ett problem. Man riskerar att det blir ett jävla liv. Miljörörelsen är på tå. Engagerade människor är på tå.  

Känner man inte till att det är skyddsvärd skog man avverkar är det liksom lättare att gå fram. Och bolag som äger skog är ju bra på att inte offentligt veta. Fast det låtsas generaldirektör Sundqvist inte om. Han skriver på DN Debatt att han förutsätter att skogsbruket hanterar situationen ansvarsfullt och därmed undantar skogar med höga naturvärden från brukande trots att de inte formellt klassas som nyckelbiotoper.

Det är väl ungefär som att säga till räven när stängslet till hönsgården har fallit sönder att hantera situationen ansvarsfullt.

Sverige är inget föregångsland. Vi tillhör de som skyddar minst landområden inom EU. Och generaldirektören är ingen vidare förebild. Samråd om nyckelbiotoperna har nämligen pågått en längre tid mellan miljörörelsen och Skogsstyrelsen. 

Samrådet är kört, nu kör Skogsstyrelsen själv. Konsekvensen blir att skyddsvärd skog kommer att avverkas, biologisk mångfald väga mindre tungt. Och man har hjälp av att allt fler växer upp i urbana miljöer och inte kan skilja på skog och virkesplantage.

Alltför många förstår inte att skog är något mycket mer än träd. Vilket också utnyttjas av politiker som vill vilseleda. Det är därför de säger att det växer mer träd än någonsin i Sverige. Vilket må vara sant. Men vi har allt mindre skog. Gammelskog, urskog, riktig skog med myller och mångfald. 

Alla skriker efter mer virke. Varje sektor talar för sig. Virke till biomassa, virke till drivmedel, virke till hus, virke till nya kemikalier, virke till tillväxt. Då är det en tillgång att inte veta vad det är man hugger ner. 

Det är också en tillgång att inte kunna matte, att inte ens kunna räkna enkel addition. Skogen räcker nämligen inte till allt det som varje enskild sektor pratar om. Än mindre om man vill värna biologisk mångfald.

Men visst. Kniper det kan man ju, samtidigt som man blundar och gottar sig i att inte kunna räkna, hänvisa till svensk lagstiftning. Den säger nämligen att miljö inte ska väga tyngre än avverkning.

Vän av ordning kan tycka att en miljöminister, som dessutom är miljöpartist, borde reagera på generaldirektör Sundqvists utspel. Vem vet, hon kanske kommer att göra det. Miljöpartiet skulle nog behöva åtminstone den segern. I vart fall skulle skogen behöva den.