Ledare. Ulrika Lindahl.

2020-04-28 12:30
Puffetikett
Dagens ETC

Förslagen om skolval är små justeringar i ett sjukt system

Likvärdigheten i skolan är i kris. Klyftorna mellan elever ökar. 

”Det här är ett sätt att steg för steg driva friskolor ut ur Sverige”.

Det säger Moderata ungdomsförbundet, som i dessa samförståndstider får agera ombud åt borgerligheten, när en utredning om att öka likvärdigheten i skolan lämnas till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att kösystem inte längre ska få vara en urvalsgrund för skolorna och att kommunala skolor ska få en lite större skolpeng än privata. Det är det som får MUF:s ordförande Benjamin Dousa att rasa och dra till med det som näringslivets företrädare alltid drar till med när någon föreslår regleringar för att dämpa marknadens värsta effekter – nämligen att företagen kommer att lämna Sverige.

Det Benjamin Dousa glömmer i all hast är att skolföretagen knappast kan lämna Sverige. För ingenstans utanför Sverige har skolföretag samma möjlighet att plocka russinen ur kakan, få skattepengar för att utbilda våra barn och sedan dela ut samma skattepengar till aktieägarna och placera dem i skatteparadis på Caymanöarna.

Likvärdigheten i skolan är i kris. Klyftorna mellan elever ökar. Trots att en av portalparagraferna i det svenska skolsystemet är att skolan ska kompensera för skillnader i familjebakgrund, studievana och ekonomiska förhållanden. Skillnaderna mellan skolor ökar. Det finns vinnarskolor och det finns förlorarskolor.
Det här är en riktig huvudvärk för den socialdemokratiska regeringen, att klyftorna har fortsatt att öka även när S har styrt. Utbildningsminister Anna Ekström har flera gånger sagt att ojämlikheten är den viktigaste frågan på hennes bord.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det är inte någon hemlighet varför ojämlikheten har ökat. Dels har klyftorna i hela samhället ökat, vilket framför allt syns i boendesegregationen. Olika klasser bor på olika ställen. Och det syns i skolorna. Men sedan 90-talet, när marknaden för privata skolor släpptes loss, har det här accelererat. Högutbildade föräldrar väljer vinnarskolor åt sina barn. Populära skolor har haft köer så långa att bara de som ställer sina barn i kö i princip i samma stund som de tar sitt första andetag på BB har fått en plats. På det sättet har urvalet blivit gynnsamt för friskolorna. Barn till föräldrar med en sådan framförhållning tenderar att fungera bra i skolan och kräva små resurser. Skolor som Engelska skolan har kunnat ha färre utbildade lärare, större klasser och ändå höga betygssnitt. Skolan har kunnat göra en fin vinst på skolpengen. Skattepengar strömmar ur systemet och det blir mindre kvar till de andra skolor och de andra elever som har större behov. Voilà! Klyftorna ökar.

Anna Ekström ser ojämlikheten, men borgerligheten och januariavtalet har bakbundit hennes händer. Den stora frågan, att det är tillåtet att driva skolor som aktiebolag och plocka ut hur stora vinster som helst, får inte röras. Kompromissen är den här utredningen om hur likvärdigheten eventuellt kan öka genom att skruva på lite olika skruvar i den befintliga maskinen. Och utredaren Björn Åstrand föreslår alltså att skolorna inte längre ska få ha en kö. Istället ska det införas ett gemensamt skolval som administreras av Skolverket. Bra, vi inte har haft någon verklig insyn i hur friskolorna väljer sina elever eftersom det inte heller finns någon offentlighetsprincip i de här skolorna. Och finns det fler sökande är platser på skolan ska skolan kunna välja mellan ett antal urvalsgrunder. Syskonförtur, geografisk närhet och en form av kvotering för att främja en allsidig social sammansättning av elever är några exempel. Skolspår som betyder att elever som gått på skolan tidigare får förtur till skolans högstadium är en annan, precis som lottning. Kommunala skolor ska få en högre skolpeng eftersom kommunerna har ett ansvar för att det alltid finns en skola för alla barn. De måste vara beredda med lokaler och lärare om en privatskola väljer att lägga ned.

”Förslagen ger mer pengar till dåliga skolor”, skriver Friskolornas riksförbund i en debatt i Svenska dagbladet och menar att det här begränsar elevernas valfrihet. Att privatskolornas branschorganisation reagerar så är ett sundhetstecken. Det betyder att det faktiskt finns något i de här förslagen som kan göra skillnad. Och nej, förslagen begränsar inte elevernas frihet. De begränsar skolföretagens frihet att plocka in högpresterande elever och sedan plocka ut de pengar som ska gå till undervisning som vinster.
Förslagen är bra. Helt nödvändiga till och med. Men hur bra de än är så blir de bara (om borgerligheten släpper dem igenom riksdagen) små justeringar i ett sjukt system, det sjuka och unika system som tillåter vinster på våra barns skolgång.