Ledare. Ulrika Lindahl.

2018-02-12 15:24

Falsk marknadsföring i kampen för välfärdsvinster

i inlägg efter inlägg uppmanas regeringen att skrota förslaget. Varför all denna ihärdighet kan man fråga sig om det ändå aldrig kommer att bli verklighet. Jo, därför att  borgerliga debattörer vet att i den här frågan har de folket emot sig.

Sedan regeringen och Vänsterpartiet tillsammans presenterade förslaget på ett tak för vinsterna i välfärden har borgerliga debattörer betett sig tämligen schizofrent. Å ena sidan härjar de om att taket är alldeles för lågt och att det här kommer att innebära döden för att alla privata företag i välfärdssektorn. Å andra sidan säger de att det här aldrig kommer att gå igenom riksdagen, att det är ett spel för gallerierna, att Socialdemokraterna vet det och bara gör det för att få tyst på Vänsterpartiet. Inte mycket att bråka om alltså, ur ett borgerligt perspektiv.

Men i inlägg efter inlägg uppmanas regeringen ändå att skrota förslaget. Varför all denna energi och ihärdighet kan man fråga sig om det ändå aldrig kommer att bli verklighet. Jo, därför att de borgerliga debattörerna innerst inne vet att i den här frågan har de folket emot sig. Så sent som i somras gjorde SVT Nyheter tillsammans med Novus en opinionsundersökning som visade att hälften av de tillfrågade tycker att vinster inom skola, vård och omsorg helt ska förbjudas. Ytterligare 19 procent tyckte att det ska finnas ett vinsttak.

Valfrihet har varit borgarnas främsta argument hittills. Nu tar de till effektiviteten. Som Skattebetalarnas förening (lustigt namn på en förening vars huvudmål är att betala mindre i skatt) i en debattartikel i tidningen Dagens samhälle.

”Antingen är regeringen okunnig eller så gör man helt enkelt vad som helst för att eliminera privata alternativ i välfärden istället för att lägga fokus på att medborgarna får mesta och bästa möjliga välfärd för varje skattekrona”, skriver Skattebetalarnas förening.

Enligt resonemanget skulle privata alternativ i välfärden ge mesta och bästa möjliga välfärd per skattekrona.

Låt oss syna det.

Journalisten Kent Werne som länge har granskat välfärdsbranschen visade i en artikel i Dagens ETC nyligen att de stora välfärdsbolagen fortsätter att öka sina vinster. Skolkoncernen Academedia gjorde en rörelsevinst på 638 miljoner kronor förra året och omsorgskoncernen Attendo på en miljard (!). De tio största välfärdsbolagen har tillsammans fördubblat sin rörelsevinst sedan 2008.

Dessutom är både Attendo och Academedia, liksom Capio, Humana, Ambea och Internationella engelska skolan börsnoterade och aktie­ägarna kan förvänta sig rejäla utdelningar i år. Skattepengar som alltså rinner ut ur välfärden och rakt in i fickorna på kapitalet.

Hur skulle pengar som försvinner kunna ge mer välfärd än pengar som inte försvinner?

Det är sedan länge känt att de stora koncernerna har lägre lärartäthet än kommunala skolor och lägre personaltäthet än kommunala äldreboenden. Academedia och Internationella engelska skolan skulle behöva anställa 1 400 nya lärare om de ska uppnå samma lärartäthet som kommunala skolor. Men det gör de inte för det skulle minska vinsten. Att elevernas betyg ändå inte är sämre än i kommunala skolor med fler och fler behöriga lärare beror framför allt på att friskolorna har högre andel akademikerbarn. Studiebakgrunden i familjen är den absolut viktigaste förklaringen till hur bra det går för barnen i skolan.
Hur skulle då lägre personaltäthet, i en verksamhet vars största tillgång är just personalen, kunna ge bättre välfärd än högre personaltäthet?

Skattebetalarnas förening fortsätter med att varna för att enligt SKL så kommer utgifterna att öka snabbare än skatteunderlaget under de kommande åren. Redan år 2021 kommer det att uppstå ett gap på hela 59 miljarder kronor mellan intäkter och kostnader, om inte skatten höjs. Behåll de privata välfärdskoncernerna som uppenbarligen är mer effektiva, läs billigare, eftersom de kan både utbilda och vårda samtidigt som de får pengar över till vinst, blir deras slutsats.

Här kan vi ta ett exempel direkt ur verkligheten för att visa hur falskt det är. Klinikchefen på urologen på universitetssjukhuset i Örebro gick häromveckan ut och meddelade att de har slutat att remittera patienter till privata Capio Läkargruppen, trots att landstinget har vårdavtal med Capio. Varför? Jo, för att det blir för dyrt. Capios läkare har provisonsbaserad lön. Ju fler patientbesök desto högre lön. Det har enligt klinikchefen på landstingsdrivna urologen lett till att Capios läkare bokar in onödiga återbesök. Det som Capio tar 8 miljoner för kan landstinget göra för tre miljoner, säger klinikchefen Ove Andrén till NA.

Hur skulle onödiga återbesök för att maxa provisionen kunna göra vården billigare än vård utan onödiga återbesök?

Precis som en majoritet av de svenska väljarna och skattebetalarna har insett så blir alltså den enda rimliga konsekvensen av resursbristen att strypa flödet av pengar som lämnar välfärden i form av vinster. Varje krona som vi kan behålla för att ge våra barn utbildning, våra sjuka vård och våra äldre omsorg är livsviktig. Så ingen skada skedd alltså om regeringen och Vänsterpartiet faktiskt lyckas genomföra väljarnas vilja och tråckla förslaget om vinsttak igenom riksdagen oavsett om de så kallade effektiva privata välfärdsföretagen väljer att lägga ned.

VILL DU HA MER?
NYHETSMAGASINET ETC
KAN DU BESTÄLLA HÄR!

Den här artikeln kommer från nyhetsmagasinet ETC, som kommer två dagar/vecka. En dag på papper, en dag digitalt. Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter