Ledare. Mari Huupponen.

2018-09-30 05:00
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Det är sjukförsäkringen som håller ihop landet

Det är en klen tröst att finansministern säger att det går bra för Sverige, om man måste hitta på en egen specialteknik för att kunna städa trappuppgången när man går med rullator.

Några dagar efter valet var jag på en eftervalsdebatt där Arena Idés utredningschef Lisa Pelling påminde publiken om en liten artikel många av oss hade läst i våras i tidningen Fastighetsfolket.

Pernilla Kling, fastighetsskötare på Marks bostad i Kinna, hade konstant värk och gick med rullator. Ändå hade Pernilla nekats sjukpenning eftersom Försäkringskassan bedömde att hon hade full arbetsförmåga.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

För att kunna arbeta trots konstant värk har hon utvecklat ett eget sätt att utföra arbetet: hon städar trappor så att hon inne i trapphuset kan ta trappräcket och moppskaftet som stöd. Efter en arbetsdag var hon så utmattad att hon lade sig nästan direkt, berättade hon.

Det var när Försäkringskassan började tillämpa striktare regler år 2016 som ökningen av personer som nekas sjukpenning tog fart.

Metoden som Försäkringskassan använder härstammar från Reinfeldts första regering 2008, och i den framgår att arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter sex månader om det inte är stor sannolikhet att man kan återgå i sitt vanliga arbete inom ett år. Efter 180 dagars sjukskrivning prövas arbetsförmågan mot ”normalt förekommande arbete”.

I stället för mot konkreta jobb prövas arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad. Därför måste Pernilla Kling städa trappuppgångar trots att hon går med rullator. Det går inte att leva utan sjukpenning eller lön, och Försäkringskassan tycker att hon är frisk.

SVT:s valundersökning visar att Sverigedemokraterna växer först och främst bland arbetslösa och är allra starkast i gruppen som har sjuk- och aktivitetsersättning. Den grupp som är mest beroende av – och kanske mest besvikna på – välfärdsstaten, och i behov av att det fungerar är de som är mest benägna att rösta på Sverigedemokraterna.

Förtroendet för Försäkringskassan har kraftigt minskat under det senaste årtiondet, och idag är Försäkringskassan en av de myndigheter som har lägst förtroende bland svenskar.

I senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift skriver forskarna Kristina Holmgren, Frida Rosstorp och Helena Rohdén om sin fokusgruppstudie där deltagarna beskriver hur samhällets förändringar, såsom allt hårdare regler i sjukförsäkringen, har påverkat deras förtroende för Försäkringskassan. Deltagarna kände sig utsatta och det fanns en känsla av maktlöshet som försämrade deras hälsa. Försäkringen motsvarade inte längre de förväntningar som de hade på en välfärdsstat. Det gör ont när en myndighet inte tror på en, eller ens läkarintyg.

Känslan av rättvisa är avgörande för att kunna känna tillit. Känslan av rättvisa är också avgörande när man inte får vad man vill: om man litar på systemet blir man oftare en “god förlorare” – man accepterar sitt nederlag och går vidare med känslan av att man ändå i stort sätt kan lita på systemets legitimitet. Inte ens studiedeltagare som hade fått positivt besked kände tillit för Försäkringskassan.

Att trygghetssystemen har fungerat väl är en av de viktigaste förklaringarna till att Sverige och den svenska arbetsmarknaden ofta klarat omställningar och kriser relativt bra. Men alltför många upplever att den tryggheten har försvunnit.

Det som var typiskt för studiedeltagarnas erfarenheter av Försäkringskassan var maktlöshet, sårbarhet, marginalisering och misstroende. I ett bredare perspektiv kan detta ses som en bild av Sverige och stödet för välfärdsstaten och det politiska systemet.

Det är en klen tröst att finansministern säger att det går bra för Sverige, om man måste hitta på en egen specialteknik för att kunna städa trappuppgången när man går med rullator. När det är årtionden av hårt arbete som har slitit sönder ens kropp. Varför ska man lita på dem som har makten om man inte kan lita på samhället när man är sjuk?

Det är inte etnisk homogenitet eller ens någon kulturkanon som håller ihop ett land. Det är sjukförsäkringen och känslan att bli rättvist behandlad.