Kristdemokraterna kommer för lätt undan. Partiet avfärdas ofta och av många som en parlamentarisk marginalanteckning eller en kuriös parantes, kanske för att den konservativt bakåtsträvande politiken underordnas – åtminstone medialt – Göran Hägglunds vinnande leende och allmänt käcka framtoning. Men samtidigt som partiledaren är lustig på Twitter, verkar hans kollegor lokalt för att urholka svenska kvinnors rätt att få abort, och det sker i öppen konflikt med gällande lagstiftning.
Jag hoppas verkligen att du läste i Dagens ETC om hur abortmotståndet har korrigerat sin strategi. Tidigare har denna grupp åtminstone varit ärlig, den har tagit direkt konflikt mot aborträtten, det vill säga att en kvinna i Sverige kan få abort – oavsett skäl – till och med gravidvecka 18.
Jag har som journalist skrivit mycket om frågan, framför allt då internationellt, där religiösa och kvinnofientliga krafter i EU bedriver ett furiöst påverkansarbete. Det har efter varje sådan artikel kommit mejl med bilder på sent aborterade foster: ”Är inte detta ett liv?” Men den sortens konfrontation har sällan vunnit gehör utanför de egna leden. Rörelsen har uppdaterat sig själv och sitt eget budskap. Det sker uppenbarligen i symbios med Kristdemokraterna.
Vi har alltså idag ett riksdagsparti vars företrädare lokalt försöker underminera svensk lagstiftning. Tre kristdemokrater i Kronoberg motionerar om att landstinget ska införa samvetsfrihet, att landstinget ska tvingas anställa även dem som vägrar utföra abort.
– Vi respekterar olika människors olika gräns för vad man kan delta aktivt i och vad man vill avstå från, säger Eva Johnsson, en av de tre.
Kristdemokraterna i Jönköping driver samma fråga. Fler motioner lär följa. Det här handlar givetvis inte om respekt, inte om gränsdragningar, det handlar om en koordinerad kampanj som vädrar möjlighet till kursändring utifrån det faktum att Europaparlamentet antagit en icke-bindande resolution om att vårdpersonal i EU-länder ska ha rätt att vägra att utföra abort på grund av samvetsskäl.
Istället för att direkt angripa aborträtten görs det nu indirekt, och via – det är min övertygelse – ideologiskt drivna infiltratörer som söker sig till sjukvården med en dold agenda.
Dagens ETC har tidigare intervjuat barnmorskan Ellinor Grimmark. Hon anmälde Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset i Eksjö och Värnamo sjukhus till diskrimineringsombudsmannen (DO) efter att de inte velat anställa henne. Hon vill inte utföra aborter. Hon anger samvetsskäl.
– Någon måste göra det här och det var väl jag som skulle göra det, sa hon till Dagens ETC.
Hon delade med sig av sin syn på abort:
– Det borde inte behövas eftersom vi har preventivmedel och är så upplysta i vårt samhälle idag.
DO beslutade – bra! – att hon alls inte blivit diskriminerad. En barnmorska kan inte vägra abortärenden, Sverige måste kunna garantera att kvinnor ges tillgång till abortvård. Men det accepterades inte av Provita, organisationen som drev fallet med Grimmark: ”Ingen ska behöva tvingas utsläcka mänskligt liv mot sitt samvete”, tyckte hennes juridiska ombud, som vid sidan om sitt uppdrag för abortmotståndaren Provita är aktiv i frikyrkan Livets ord, ja, just den som har gjort försök att flytta fram sina positioner i Kristdemokraterna.
Som sagt, det handlar om en kampanj.
– De som inte gillar samvetsfriheten gör ofta kopplingar till aborträtten, men det ska man inte göra. Det är två olika saker, säger en annan av de motionerande kristdemokraterna i Kronoberg.
Nej, det är inte olika saker. Kopplingen är glasklar. Om samvetsfrihet införs i den svenska vårdapparaten kommer en kvinna inte helt säkert att veta om den hon konsulterar är praktiserande abortmotståndare. Det räcker att plantera den osäkerheten, oavsett hur många samvetsvägrarna blir, för att minera lagstiftningens rättigheter med skuldbeläggande och förebrående: ”Det borde inte behövas ...”
Göran Hägglund fick i våras en fråga i riksdagen om Grimmark – den ställdes av en ledamot för Sverigedemokraterna – och han tog då avstånd från en samvetsklausul.
– Man kan fråga sig om lagstiftning är det mest ändamålsenliga sättet att möta människors vilja att följa sitt eget samvete. För min del har jag kommit fram till att en lagstiftning blir otymplig, klumpig och riskerar att i yttersta fall äventyra den lagstiftning som vi har en bred enighet om i Sveriges riksdag när det gäller just en samvetsklausul.
Han säger en sak, hans parti gör nu tvärtom.
Sverige kan inte vika sig här. En barnmorska – eller läkare – ska fullt ut respektera kvinnans rättigheter, oavsett om det rör hur hon vill bli behandlad under sin graviditet, eller om hon vill avsluta densamma. Om en barnmorska inte gör det, då har den personen valt fel yrkesbana – och ska nekas anställning av landstingen.
Det finns inget utrymme för diskussion. Minsta eftergift är att svika aborträttens fundament, och därefter väntar ett sluttande plan. Som kommer att utnyttjas. Göran Hägglunds partikamrater skulle jubla.
