Cecilia Verdinelli: Då skulle friskolesystemet stanna och självdö

Jag har mitt eget lilla tvillingexperiment därhemma. När mina barn skulle börja högstadiet, misslyckades Göteborgs kommun med deras skolplacering. De hade båda önskat den närmaste kommunala högstadieskolan, och saken var biff, trodde jag. Silly me, så blev det inte, det så kallade fria skolvalet till trots. Skolförvaltningens mjukvara placerade dem på andra sidan Göta älv (förvaltningen gav senare den lindrigt trovärdiga förklaringen att den kartbaserade programvara de köpt ”tyvärr inte kan identifiera vatten”) i en skola där de inte trivdes. Efter några veckor av överklagande och tjat-mejlande fick de varsin ny plats. En av dem erbjöds en plats på den närliggande kommunala skola som han ursprungligen sökt till. Den andre erbjöds en restplats på en icke vinstdriven friskola. Jag har alltså två barn av samma ålder och kön varav en går i kommunalt högstadium och en på friskola.

Nu går de snart ur högstadiet och det är dags att summera. Ett exempel: De hade kemiprov kort efter varandra. Bägge var stressade och olyckliga över alla jonbindningar och behövde hjälp. Steg ett, förklarade jag myndigt för ena sonen, är att ringa in det kunskapsmaterial som omfattas av provet. Silly me, igen. Jag gjorde samma upptäckt som Alex Schulman beskrev i DN nyligen (230515); utan skolböcker är det ett frustrerande detektivarbete att ens ringa in inläsningsmaterialet. Efter ett utmattande korsförhör kunde jag konstatera att materialet fanns utspritt på (minst) två olika digitala lärplattformar (varav min son bara hade fungerande inloggning till den ena), på ett uppkopierat blad, på en YouTube-video gjord av en tapper lärare någonstans i Sverige och slutligen på en powerpoint-presentation följd av en quiz på en hemsida av oklar valör och avsändare. Utöver det väsentliga problemet att en stor del av pluggtiden förbrukas på letande och mejlande till mentorer efter inloggningar, kommer ett så disparat material med så varierande detaljdjup att innehålla gott om motsägelser, och varje person som suttit med en tonåring med sviktande skol-självförtroende vet hur förödande varje oklarhet är.