Hoppa till innehållet

Ledare

Somar Al Naher: Var sjätte arbetare har inte råd med semester

Foto: TT, montage.

Foto: TT, montage.

Dagens ETC

På fyra år har antalet arbetare som inte har råd att åka på semester nästan fördubblats. Det visar LO:s nya rapport. När löner och bidrag halkar efter är det arbetare och deras barn som betalar priset.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Kommentera

Hela vintern, genom snöslask och mörka morgnar, längtar många efter semestern. Några veckor då väckarklockan tystnar, kroppen får vila och vardagens måsten pausas.

Men de som går upp först, lyfter tyngst och sliter mest är också de som har svårast att få den återhämtning de behöver. I dag släpper LO rapporten “Ingen vila, ingen ro”, som visar att 16 procent av arbetare inte har råd med en veckas semesterresa per år. Jämfört med fem procent av tjänstemän. För fyra år sedan var siffrorna sju respektive en procent. Det är nästan en fördubbling. 

Och kvinnorna har det ännu värre. Nästan var femte kvinna i arbetaryrken uppger att de inte har råd med en veckas semester. Orättvisan stannar inte bara där, plånboken påverkar även fritiden till vardags. 14 procent av arbetarkvinnor har inte råd med fritidsaktiviteter som kostar pengar. Och åtta procent av arbetarkvinnor har inte möjlighet att träffa vänner eller släkt för en fika eller middag en gång i månaden.

Vad som är riktigt smärtsamt är att barnen drabbas socialt.  Nästan 20 procent av barnen i familjer med sämst ekonomi har inte kunnat följa med vänner på aktiviteter som kostar. Det handlar om sådant som många andra barn tar för givet: en biobiljett eller medlemsavgiften till en fritidsaktivitet. De här barnen deltar mer sällan i föreningsidrott, går inte hem till vänner och bjuder mer sällan över kompisar. Barnen känner skam och vet med sig att mamma och pappa inte har råd att bjuda kompisarna på fika och mellanmål.

Att det ser ut såhär beror på politik. Lönerna har inte ökat i samma takt som priserna. Mellan 2021 och 2025 steg inflationen i genomsnitt med 4,5 procent per år medan lönerna bara ökade med 3,3 procent. Dessutom har lönegapet mellan tjänstemän och arbetare vuxit. LO-kollektivet har länge fått stå tillbaka även under tidigare regeringar. Medan höginkomsttagare gynnats av skattesänkningar och olika former av subventioner. 

Jämför det med barnbidraget och andra stöd till barnfamiljer. De har inte följt med kostnadsutvecklingen och spelar därför en allt mindre roll för att minska klyftorna. Barnbidraget har inte höjts sedan 2018. Då täckte det 36 procent av en tioårings nödvändiga levnadskostnader. I dag täcker barnbidraget 25 procent vilket är den lägsta nivån på 50 år. Det är skandal.

Inte konstigt att arbetare inte har råd med semester, för när hyran, maten, elen äter upp en större del av inkomsten är det fritiden som ryker först.

Men vet ni vilka som aldrig skulle acceptera att deras inkomster halkade efter år efter år? Regeringen själv. För dem finns det ett system som ser till att ministrarnas löner håller takten. För arbetare gäller inte samma omsorg. Där har vi problemet.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.