Undvik biobränslen, så långt det är möjligt. Det uppmanar Naturvårdsverket baserat på en nyutgiven analys av det svenska klimatarbetet. Rapporten visar ingen förbättring av den nattsvarta prognosen. Sverige missar sina klimatmål, och utsläppen måste nu minska med mellan sex och tio procent per år. Politiken måste skärpas.
Så långt är alla överens, men vägen dit känns ändå inte helt klar. Faktum är att Sveriges klimat- och miljöpolitik verkar vara rätt förvirrad. De framsteg som gjorts sedan 1990, där de svenska utsläppen har minskat med 30 procent, beror mycket på ökad användning av biodrivmedel. Varför vill då Naturvårdsverket att vi ska undvika dem?
Jo, enligt miljömyndigheten själva handlar det om att biodrivmedel förorenar lika mycket som fossila bränslen gör. Varje år dör ungefär 7 600 svenskar i förtid till följd av luftföroreningar, vilket bara är snäppet under coronapandemins offer 2020. Luftföroreningarnas påverkan på svenskarnas hälsa kostade samhället 56 miljarder kronor år 2015, en summa som är fem gånger större än en genomsnittlig miljöbudget. Därför vill Naturvårdsverket att både fossil och biobaserad förbränning ska avta, och att vi istället satsar på minskad trafik och ökad elektrifiering.
Det finns dock en annan anledning, som kanske är svårare att prata om. En stor del av utsläppen som kommer från biodrivmedel räknas idag inte med i Sveriges statistik. De utelämnas från våra beräkningar, vilket inte är ett eget påhitt från Naturvårdsverket, utan ett internationellt bestämt sätt att räkna.
Grundtanken är att biobaserat bränsle ingår i vår planets kretslopp, till skillnad från det fossila. Om vi bara bränner växter kan vi anta att lika mycket koldioxid binds upp i nya växter. Det finns däremot några problem med det tankesättet. Det första är att det inte finns någon garanti för återväxt, som ökenutbredning och skogsskövling är bevis på. Det andra är att återväxten oftast sker långsamt. Exempelvis tar det så lång tid som 120 år för ett träd att växa upp igen, samtidigt som vi måste få ner koldioxidhalten i atmosfären nu. Helst för 20 år sedan. Och atmosfären struntar tyvärr i om koldioxiden ursprungligen kommer från kol, palmolja eller tall. Växthuseffekten blir densamma.
Om Sverige även skulle inkludera sina biobaserade utsläpp i statistiken skulle våra utsläpp istället ligga på samma nivå som 1990, och inte minskat med 30 procent som vi nu påstår. Greenpeace kampanjledare Carl Schlyter formulerade sig klokt med att vi inte minskar utsläppen, utan förändrar dem. Vi byter fossila koldioxidutsläpp mot biobaserade, och trollar på det sättet bort siffror. Men utsläppen sker fortfarande. Naturvårdsverket skriver att den svenska skogen idag tar upp lika mycket koldioxid som den gjorde för 30 år sedan, samtidigt som vi enligt SCB har tredubblat de biobaserade utsläppen under samma period.
Att minska utsläppen räddar liv, både från luftföroreningar och klimatförändringar. Dessutom bevarar vi livsviktig biologisk mångfald genom att låta skog stå kvar. Under upptakten inför nästa val behöver vi modiga väljare som kräver satsningar på tåg, ren energi, eldrivna maskiner och kollektivtrafik. Och satsningarna behöver vara storskaliga. Samtidigt måste vi vara ärligare med vår statistik, oavsett hur vi ska rapportera internationellt. Annars trollar vi inte bara bort utsläppsstatistiken, utan även våra klimatmål.
PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
