Miljö.

2017-08-08 11:00
  • Bild: Adel Hana/Rajesh Kumar Singh/AP/TT
  • Arbetare transporterar sand från båtar till stranden efter att ha grävt upp densamma från floden Yamuna i Allahabad, Indien, 2007.  Bild: Rajesh Kumar Singh/ap/tt
    Arbetare transporterar sand från båtar till stranden efter att ha grävt upp densamma från floden Yamuna i Allahabad, Indien, 2007.
  • Sand som grävts ut för att användas vid hydralisk spräckning, så kallad ”fracking” i Chippewa Falls, USA.  Bild: Steve Karnowski/ap/tt
    Sand som grävts ut för att användas vid hydralisk spräckning, så kallad ”fracking” i Chippewa Falls, USA.
  • En 13-årig pojke som när bilden togs hade utvunnit sand från en flod de senaste 3 åren i en olaglig sandbrytningsoperation nära Bombay, Indien. I bakgrunden syns byggnader under konstruktion.  Bild: Sumaira Abdulali/ccbySA3.0
    En 13-årig pojke som när bilden togs hade utvunnit sand från en flod de senaste 3 åren i en olaglig sandbrytningsoperation nära Bombay, Indien. I bakgrunden syns byggnader under konstruktion. 

Sanden blev till guld för maffian

Från och med den 2 augusti lever världen på kredit. Den dagen hade vi nämligen förbrukat 2017 års kvot av natur­resurser. Dagens ETC påminner om en sinande resurs som är bortglömd i klimatfrågan.

 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den 6 juli 2017 hungerstrejkar 200 fastighetsutvecklare i indiska Chennai. Nyligen har projekt för sammanlagt 12,7 miljarder kronor stannat av och en miljon byggjobbare går sysslolösa. Strejkens syfte? Att myndigheterna ser till att de avbrutna leveranserna av sand fungerar så att byggprojekten kan återupptas.

Några veckor senare avstannar ännu ett mångmiljardprojekt, ett motorvägsbygge i Vietnam. Sandpriserna har ökat 4–5 gånger sedan byggstart. Visserligen har entreprenören sagt att han kan ta den ekonomiska smällen, men någon sand finns ändå inte att tillgå.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Samma månad meddelar Halliburton, ledande inom den amerikanska frackingindustrin – en verksamhet som kräver stora mängder sand, att höga priser och brist på resursen gjort att de fått ransonera användningen.

Peak sand

Sand har helt enkelt blivit en bristvara i dagens värld. Enligt FN:s miljöprogram är sand och grus de fasta naturresurser som är mest exploaterade. Enligt vissa beräkningar är upp till 85 procent av allt som överhuvudtaget utvinns ur mark och berg just sand. Totalt tros världen konsumera över 40 miljarder ton sand per år.

Mobilskärmar, solpaneler, kosmetika, mikrochip av silikon, frackingolja, vattenfilter, tvätt­medel, tandkräm, bindemedel i färg, fönsterglas och byggnation­er, från vägar till hus – allt kräver tillgång till sand av olika slag.

Men sandbrist? Tanken torde låta absurd för den som står vid Röda havets strand och blickar västerut, ut över Saharas yta på nästan nio miljoner kvadratkilometer. Problemet är vinden. Den jonglerar runt med sandkornen, polerar dem, gör dem sämre som bindemedel. Och gör sanden kommersiellt oanvändbar.

Miljön drabbas

Fram till nyligen har sand hämtats från stenbrott och flodbäddar. Sinande resurser får sandbolagen att vända blicken mot kuster och havsbottnar – med allvarliga konsekvenser för miljö, människor och lokalsamhällen.

Redan traditionell utvinning i flodbäddar utgör ett hot mot miljön via jorderosion, försurning, förorening, minskade vattennivåer och negativ påverkan på kringliggande natur. I marina miljöer kan habitat och hela ekosystem rubbas eller förstöras med artdöd som följd.

I kustnära områden tas jordbruksmark i anspråk för att i stället utvinna sand. Ännu ett hot mot jordbruket är jorderosion och minskande vattennivåer. Som i sin tur hotar också vägar, broar och annan infrastruktur.

Hus slukas av havet

Vid en kuststräcka i Sierra Leone har erosionen gått från en till sex meter om året. I byn Lakka har mer än ett hus redan slukats av havet. Och någon sköldpadda som lägger ägg i sanden har inte synts till på länge.

– Myndigheterna borde förbjuda det, men vi behöver sandgruvor för att klara livet. Regeringen måste ge oss jobb, annars kommer ungdomen att stjäla sanden, säger Abu Bakarr, själv illegal sandsamlare, till irinnews.com.

För människor utgör utvinningen, via exponering för det silikat som sand består av, en direkt risk för lungsjukdom. Kemikalierna som ibland används för att tvätta sanden ren från oönskade ämnen sipprar ofta ned i marken och in i grundvattnet, där de ökar risken för blod- och nervsjukdomar samt cancer.

Skjuter sig i foten

Ironiskt nog har viljan att locka turister till Marocko lett till hotellbyggen och andra satsningar som hämtat sin byggsand från närliggande stränder vilket raderat ut det som turisterna i första hand sökt sig till. Och i Indonesien har ett 20-tal öar i princip försvunnit till följd av sandutvinning. Den har använts till att öka Singapores yta, med 130 kvadratkilometer de senaste 40 åren.

Miljökonsekvenserna i de områden som sanden hämtats ifrån har varit så extrema att flera asiatiska länder förbjudit eller begränsat exporten till Singapore. Men förbud, stor efterfrågan och svaga regleringar och regeringar har lockat andra aktörer till branschen. Kenya, Marocko, Indonesien, Kina, Jamaica, Nigeria, Vietnam och Indien har alla sina sandmaffior. I Marocko tros hälften av den sand som används i byggen ha ett illegalt ursprung.

Mutor vanliga

– De som har tillstånd för utvinningen måste återställa landskapet, men 70 procent av sandgruvorna har inte det. Och de som har ett tillstånd brukar ofta muta sig ifrån ansvaret, säger Nyoman Sadra, en regional, indisk tjänsteman, till Wired.

Ingenstans är laglösheten så utbredd som i just Indien. Förutom att ingreppen i naturen fört den indiska krokodilkusinen gavialen till utrotningens gräns har också hundratals människor fått sätta livet till de senaste åren i kampen om resursen – både kriminella, tjänstemän och civilpersoner. Poliser också, åtminstone de som inte mutats till tystnad. Troligen finns det tusentals olagliga sandgruvor i landet.

Byggboom boven

Myndigheterna på central nivå gör vad de kan. Indiens högsta miljödomstol tillåter numera alla medborgare att anmäla fall av illegal utvinning. Men med svag centralmakt och en pågående byggboom sker arbetet i motvind.

Världen törstar efter hus, vägar, betong och asfalt. Särskilt Asien, där Kina står för hälften av världens efterfrågan. 2016 rapporterade BBC att Kina konsumerat mer sand de senaste fyra åren än vad USA gjort det senaste århundradet. Den har gått till att bygga över 32 miljoner hus och anlägga 4,5 miljoner kilometer väg.

Och med tanke på att FN förutspår att det år 2030 kommer att finnas ytterligare ett 20-tal megastäder, med mer än tio miljoner invånare var, ser framtiden ljusare ut för sandmaffiorna än för miljön.

Aska och glas kan ersätta sanden

2012 stod Kina för två tredjedelar av världskonsumtionen av cement. Mellan 1994 och 2014 ökade Kinas behov av cement med nära 440 procent. Övriga världen ökade samtidigt sin konsumtion med knappt 60 procent.

Byggandet av Dubais tre berömda artificiella öar, formade som två palmer och världens kontinenter, krävde över 800 miljoner ton sand. Ökenlandets egna resurser räckte dock inte till så sanden till projekten fick hämtas från Australien.

Produktionen av cement och betong står för 5 procent av värld­ens utsläpp av växthusgaser. Hälften av de utsläppen kommer från de kemiska processer som skapar cementen, 40 procent från förbränningen av bränsle vid tillverkningen och en tiondel från transporter och annan hantering av materialen.

Ett sätt att minska behovet av sand är att öka återvinningen och återanvändningen av byggbråte och byggdamm, särskilt eftersom en stor del av sanden finns under byggnader och vägar. Även återvinningen av glasflaskor har en viktig roll att spela när det gäller kampen mot peak sand.

Förutom att hus kan byggas med andra material än cement och betong finns det också alternativ till sand att tillgå. Ett är aska, som förutom att den kan ersätta omkring 40 procent av sandbehovet också ger en starkare slutprodukt. Nyligen kom forskare fram till att anledningen till att romerska imperiets betongbyggnader fortfarande står kvar, 1 500 år efter den siste romerska kejsaren, är att de blandade sin cement med just vulkanisk aska.

Källor: FN, The Guardian, ABC News