Ända sedan 2015 har Svenska botaniska föreningen och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samlat in uppgifter om vårens framfart i Sverige – inom ramen för medborgarforskningsprojektet Vårkollen. I år hoppades forskarna på fler rapporter från norra delarna av Sverige om björkens lövsprickning och sälgens, häggens, tussilagons samt blå- och vitsippans blomning.
– Förhoppningen slog in! Det är vi glada för, säger projektets samordnare Ola Langvall som är forskare på SLU.
Det finns forskningsdata som visar att björkens lövsprickning och de tidiga vårblommornas blomning idag sker i genomsnitt två veckor tidigare än på 1870-talet.
– I år har det varit ännu tidigare, vilket gör att både blåsippa och tussilago redan blommar ända upp till fjälltrakterna, säger han.
Rekordnivå
På samma sätt hade sälg och vitsippa börjat blomma i hela Götaland och större delen av Svealand vid Valborg enligt forskarnas historiska data, men i år blommade vitsippan i södra Norrland och sälgen i hela landet. Den väldoftande häggen lät tidigare vänta på sig till mitten på maj i sydligaste Skåne. Idag blommar den i hela Götaland och till och med i delar av Svealand lagom till majbrasan.
Vanligtvis är marken i norra Sverige fortfarande täckt med snö så här års, men i år var det barmark före valborg i princip överallt nedanför fjällen. Ett inte helt välkommet rekord i vårtecknens utbredning var därför i sikte. Något nytt rekord blev det inte, men väl resultat på rekordnivå.
– Vi hade ett liknande år 2019, men 2025 är i alla fall ett av de år när vårtecknen siktats som längst norrut.
Hur tidigt skulle blommor och björk kunna slå ut i ett snöfritt klimat?
– Ja, det undrar vi också. Det finns även andra mekanismer som styr i alla fall trädens lövsprickning, så utvecklingen behöver inte vara linjär med stigande temperaturer. Träden behöver också en kall period för att återhämta sig innan värmen kommer. Blir den kalla perioden svagare kan det göra att lövsprickningen inte kommer igång lika tidigt, säger han.
Syftet med Vårkollen är att kartlägga just vilka effekter det varmare klimatet har på naturen. Ändå vill inte forskaren Ola Langvall slå fast att de allt tidigare vårtecknen beror på klimatupphettningen.
– Det är lite tidigt att göra det, eftersom variationerna mellan åren är så stora. Det behövs fler år för att fastställa en varaktig förändring.
Försommarkollen
Nu hoppas forskarna att så många som möjligt från hela landet ska bidra även till Försommarkollen som sedan 2022 genomförs den 5-6 juni. Försommarkollen följer hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén förändras över tid.
– Eftersom det är Sveriges nationaldag finns Sveriges nationalblomma liten blåklocka med också. Rapportera gärna, både om det blommar och om det inte gör det. Det är viktigt för att kunna säkerställa var gränserna går, uppmanar Ola Langvall.
