Klimat.

2018-11-07 08:55
  • Utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil innebär att bolaget överger tjockoljan för att i stället tillverka svavelfri bensin och diesel. Men samtidigt kommer utsläppen av koldioxid att öka – från 1,7 miljoner ton per år till 3,4 miljoner ton.  Bild: Preem
    Utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil innebär att bolaget överger tjockoljan för att i stället tillverka svavelfri bensin och diesel. Men samtidigt kommer utsläppen av koldioxid att öka – från 1,7 miljoner ton per år till 3,4 miljoner ton.
  • Preemraff Lysekil  Bild: Preem
    Preemraff Lysekil
Puffetikett
Dagens ETC

Preems nya satsning leder till fördubblade utsläpp

Visionen är att leda omställningen mot ett mer hållbart samhälle – men samtidigt vill Preem göra sin största utbyggnad någonsin. Därmed kommer koldioxidutsläppen öka till det dubbla. I veckan väntas Mark- och miljödomstolen godkänna planerna.

När Preem presenterade sina planer på utbyggnad i juni 2016 pratades det om den största satsningen som gjorts i raffinaderiets 40-åriga historia. Bolagets vd, Peter Abrahamsson, var tydlig:

– Vi måste möta omvärldens krav på att tillverka fler miljöanpassade bränslen än vad som görs idag, sa han.

Även idag motiveras utbyggnaden som en nödvändig åtgärd på vägen mot hållbarhet. I ansökan till Mark- och miljödomstolen skriver Preem att ”Preems uttalade vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle genom att producera mer hållbara drivmedel”. Genom den planerade utbyggnaden kommer raffinaderiet att i allt högre grad överge tjockoljan för att i stället tillverka svavelfri bensin och diesel.

– Det är nödvändigt för att möta efterfrågan. I och med utbyggnaden kommer vi kunna producera mer svavelfria produkter, och vi kommer kunna ta in förnybara råvaror, säger Peter Abrahamsson till Dagens ETC.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Ökade utsläpp

Men utbyggnaden kommer inte bara innebära att Preem kan överge tjockoljan, utan också att utsläppen av koldioxid kommer att öka. Som ETC tidigare har rapporterat handlar det om en fördubbling – från 1,7 miljoner ton per år till 3,4 miljoner ton.

Därmed blir raffinaderiet den industri som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Inge Löfgren, ordförande i Naturskyddsföreningen i Lysekil och Munkedal och gruppledare för Miljöpartiet i Lysekil, menar att det i sig själv är skäl nog till att inte bygga ut.

– Sverige ska bli fossilfritt, att då göra en sådan här satsning går helt emot det. Det handlar om en jätteinvestering på runt 15 miljarder. Den som investerar så mycket vill ha en lönsam anläggning i minst 30–40 år framåt, det säger sig självt att vi i så fall inte når klimatmålen, säger han.

Stor efterfrågan

Peter Abrahamsson menar dock att utbyggnaden är nödvändig, trots ökade utsläpp.

– Ökade koldioxidutsläpp är förstås inget vi strävar efter, men det blir en effekt av lagstiftningen och den framtida utvecklingen mot lägre svavelhaltiga bränslen. Ska man uppgradera tjockoljan leder det till koldioxid­utsläpp. Å andra sidan innebär de nya bränslena att utsläppen minskar på användarsidan, säger han.

Ni är själva med i Hagainitiativet, där målet är att företag ska minska sina utsläpp med 40 procent från 2010 till 2020 – hur går det ihop med att samtidigt bygga ut?

– Alternativet att inte bygga ut skulle inte betyda att vi räddar världen, utan bara att någon annan producerar samma produkter men med betydligt högre utsläpp. Vi har det mest energieffektiva raffinaderiet i Europa. Efterfrågan på produkter är större än någonsin globalt, och det är inte så att efterfrågan skulle minska om Preem inte fanns.

Inge Löfgren tycker inte att det argumentet håller.

– Det är bakvänt. Menar de allvar måste de sluta använda fossila bränslen och ställa om på riktigt, säger han.

”Obegripligt”

Inge Löfgren har länge argumenterat för att raffinaderiet i Lysekil bör avveckla sig själv eller ställa om helt till förnybar produktion. Men i en kommun där Preem är den största privata arbetsgivaren är han ganska ensam om den åsikten.

– De andra politiska partierna jublar snarast över att Preem bygger ut, de är stora påhejare av Preemraff. Som jag ser det är det obegripligt. Vi måste se det större perspektivet, säger han.

Både Inge Löfgren och Peter Abrahamsson räknar med att Mark- och miljödomstolen kommer att godkänna Preems ansökan. Det innebär i så fall att styrelsen kan ta beslut om utbyggnaden. Går allt enligt plan tror Peter Abrahamsson att den nya anläggningen kommer vara i drift 2023.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Preemraff Lysekil

2017 stod Preem i Lysekil för utsläpp av 1,58 miljoner ton koldioxid, enligt Naturvårdsverket. Det motsvarar cirka två procent av hela Sveriges klimatpåverkande utsläpp.

20 år tidigare låg utsläppet på cirka en miljon ton, och 30 år tidigare under 800 000 ton.

En procent av produktionen vid Preem är förnybar.

Bränsleanvändningen vid Preemraff Lysekil bedöms öka från dagens ca 7 000 GWh till ca 11 500 Gwh. Elanvändningen förväntas öka från dagens ca 550 GWh till ca 1 000 GWh per år i och med nya anläggningar.

Att konvertera tjockolja till svavel- och metallfria fordonsbränslen är energikrävande. Det innebär att en ökad andel av den inkommande råoljans kol ger utsläpp av koldioxid vid raffinaderiet, enligt Preem minskar i stället utsläppen vid användning av produkterna.