Klimat.

2018-11-04 11:15
  • Den planerade utbyggnaden av Preemraff i Lysekil beräknas förbubbla utsläppen av CO2.
    Den planerade utbyggnaden av Preemraff i Lysekil beräknas förbubbla utsläppen av CO2.
  • Utsläpp från raffinaderier Källa: Naturvårdsverket
    Utsläpp från raffinaderier
  • Energiminister Ibrahim Baylan inviger Preems nya anläggning i Göteborg 2015 tillsammans med Sofia Sundström, produktionschef och Petter Holland, vd och koncernchef för Preem. Bild: Dick Gillberg
    Energiminister Ibrahim Baylan inviger Preems nya anläggning i Göteborg 2015 tillsammans med Sofia Sundström, produktionschef och Petter Holland, vd och koncernchef för Preem.
  • Förra året var raffinerade petroleum-produkter Sveriges näst största exportvara.
    Förra året var raffinerade petroleum-produkter Sveriges näst största exportvara.
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Sverige, Sverige, oljeland

Trots att Sverige saknar egna oljefält är bensin och diesel en av våra största exportvaror. Med miljö- och hållbarhetsmål i förgrunden fortsätter de svenska oljebolagen att bygga ut sina raffinaderier – utan krav på utsläppsminskningar.

Sveriges raffinaderier går för högvarv. Förra året producerades så mycket fossila bränslen att vi bokstavligt talat skulle kunna bada i bensin och diesel om vi ville – överskottet på 2,5 miljarder liter skulle gott och väl räcka för att fylla ett badkar åt var och en i hela landet.

I stället såldes bränslet utomlands.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Faktum är att bensin och diesel varit Sveriges enskilt största exportvara under flera år den senaste tiden. Sedan 2007 har vi skeppat fossila bränslen för närmare 900 miljarder kronor till andra länder, vilket är mer än hela stål- och skogsindustrin.

Ökningen sker parallellt med satsningar på förnybar energi. Parallellt med uppmärksammade pilotprojekt för biogas och miljödiesel.

Parallellt med att 1,5-gradersmålet rycker allt närmare.

Förra året utsågs Sveriges största oljebolag Preem till Nordens mest hållbara drivmedelsbolag.

Samtidigt pumpades drygt tio miljarder liter bensin, diesel och flygbränsle ut från bolagens raffinaderier i Göteborgsområdet, vilket är en halv miljard mer än för tjugo år sedan – motsvarande ett helt Globen. Det är också mer än vad alla fordon i hela Sverige gjorde av med.

Tio miljoner badkar mer.

Tick-Tack.

***

Trots att Sverige saknar egna oljefält startade vägen mot ett oljeland redan under efterkrigstiden, då den social­demokratiska landshövdingen Per Nyström på eget bevåg realiserade sin vision om att förvandla den pittoreska badorten Stenungsund till Nordeuropas petrokemiska centrum. Det var på den tiden landshövdingar var enrådig­a.

Tanken fanns också på att bygga en oljepipeline rakt över landet till Mälarområdet. Men i stället köptes två jättelika byggsatser, mekanoraffinaderier, från kriget in för en miljon dollar som hamnade på Hisingen i Göteborg. Satsningen blev en ekonomisk fullträff när bilismen under de följande decennierna exploderade och allt större bilar krävde allt mer bensin.

Idag förfogar Sverige över fem raffinaderier och ett petrokemiskt centrum, vilket är klart mer än oljelandet Norge.

Expansionen på senare år har skett successivt med återkommande löften om satsningar på miljö och klimat. Liksom med politikernas goda minne.

Oljans betydelse för svensk ekonomi ska inte underskattas. Den enskilt största mängden ankommande gods till Sverige är idag råolja och petroleumprodukter. Förra året handlade det om en import och export för drygt 200 miljarder kronor, liksom en verksamhet som sysselsätter flera tusen personer.

Bolagen är också tätt sammanlänkade med kommunerna på västkusten, som kopplat ihop sina fjärrvärmenät med Preems och St1:s raffinaderier för att använda överskottsvärmen till uppvärmning av bostäder.

– Jag skulle inte säga att vi är beroende av dem, jag skulle snarare beskriva det som industriell symbios, säger Elisabeth Undén (MP), styrelseordförande i det kommunägda bolaget Göteborg Energi tillika ansvarig för Miljöpartiets klimatpolitik i Göteborg stad.

– Vi köper spillvärmen för att det är bättre än att den bara kyls bort i havet.

Hon säger att Miljöpartiet vill förbjuda fossila bränslen helt till 2030, vilket skulle sätta ett stopp för importen och exporten av oljeprodukter. Tills dess finns dock inga egentliga krav riktade mot oljebolagen vare sig från energibolaget eller kommunen.

– Vi har kontinuerlig dialog, men det är inte så att vi kräver en viss biogen restvärme, även om vi såklart uppmuntrar det. Kravställningen kommer på andra sidan, från kunderna som vill ha mer förnybara bränslen.

Kan inte kommunen ställa några krav på hållbarhet då?

– Det är mer en nationell frågeställning i så fall som handlar om koldioxidskatt och andra styrmedel. Kommunen kan ställa krav på andra sidan som köpare av bränslen och upphandlare av transporter, men egentligen har vi inte så stor makt att påverka raffinaderiernas verksamhet. Vi kan försöka utmana genom att neka dem mark och bygglov och sådana saker, men i princip är det olagligt så det handlar mer om dialog och samarbeten för förnybara lösningar.

Mer dialog alltså.

Såväl Preem, St1 som Nynas tycks ha förstått värdet av dialogen och antagit en allt mer utpräglad hållbarhetsprofil de senaste åren. Det kanske verkar motsägelsefullt att kommunikationen från landets oljebolag till största del handlar om vikten av att värna miljö och klimat, men så är det.

”Vi tror på att använda olja på ett hållbart och rationellt sätt”, lyder första meningen på Nynas AB:s hemsida när man klickar på länken ”Vision”.

Den som klickar sig vidare blir överöst av olika projekt för att minska miljöpåverkan från raffineringen och en uttalad ambition att ersätta råoljan med skog och avfall.

Även de senaste årens investeringsvåg i raffinaderierna har skett med miljö- och klimatperspektiv i fokus. För tio år sedan var det största svenska industriprojektet i hela Sverige utbyggnaden av Preemraff i Lysekil. För 3,5 miljarder kronor skulle raffinaderiets produktion bli helt svavelfri för att klara de miljökrav som satts upp inom EU. Preem skulle också överge produktionen av smutsig eldningsolja på grund av minskad efterfrågan. Samtidigt var det en expansion av den totala produktionen fossila bränslen liksom en anpassning för att ta emot mer råolja från Ryssland. Resultatet blev att andelen rysk olja i svenskproducerade drivmedel gick från 0,4 procent till 39 procent på fem år.

De goda tiderna för branschen gjorde att Preem kunde betala av hela investeringen på 3,5 miljarder på bara tre år.

Två år senare skedde nästa expansion i Lysekil då Preem satsade 6 miljarder, följt av en satsning på 1,6 miljarder kronor 2016 för att öka kapaciteten av vakuumgasolja (VGO).

Och förra året ansökte Preem om ytterligare en utbyggnad, den största någonsin, för mellan 10 till 15 miljarder för att kunna öka tillverkningen av bensin och diesel. Naturskyddsföreningen i Lysekil och Munkedal har gjort försök att stoppa planerna, men mycket talar för att ansökan går igenom senare i år.

Återigen har miljöskäl angetts som grund för utbyggnaden. I ansökan understryks att syftet är att omvandla den gifta tjockolja som idag produceras till svavelfri bensin och diesel. När ETC går igenom miljökonsekvensanalysen framgår samtidigt att utbyggnaden kommer att innebära kraftigt ökade koldioxidutsläpp, från dagens 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton per år. Alltså en fördubbling. Även genomströmningen av olja kommer att öka ytterligare, från dagens tillståndsgivna 11,4 miljoner ton till 13,9 miljoner ton, enligt analysen. Likaså bedöms luftföroreningarna i närområdet öka kraftigt. Men eftersom innehållet av svavel och kväve samtidigt minskar i själva slutprodukten drar Preem slutsatsen att de nya anläggningarna ändå medför minskade utsläpp.

***

Det kan tyckas paradoxalt. Utvecklingen löper längs med de senaste årens debatter om biobränslen, Parisavtal och global uppvärmning. Liksom i skymundan av oljeföretagens egna storsatsningar på förnybara alternativ.

Även i statistiken är utvecklingen dold. Sveriges utsläpp minskade med drygt en procent under 2017, vilket genererade stora nyheter när siffrorna presenterades. I ett mindre uppmärksammat diagram går det samtidigt att utläsa att svensk import av råolja ökade med tvåhundratusen kubikmeter. Den olja som importeras, raffineras och sedan exporteras ut ur landet bidrar dock inte till den officiella statistiken över svenska utsläpp.

Trots att införseln av fossila bränslen alltså ökar kan Sverige slå sig för bröstet för att ha minskat sina utsläpp. Dessutom med ökad BNP-tillväxt.

De utsläpp som skapas vid själva raffinaderierna ingår emellertid i den svenska statistiken. Under raffineringsprocessen av råolja läcker stora mängder gaser ut som ventileras eller facklas vilket gör att raffinaderierna i dag står för lejonparten av de diffusa utsläppen inom hela industrin.

Enligt statistik från Naturvårdsverket är ett av Preems oljeraffinaderier i Lysekil den tredje största utsläpparen i Sverige. Förra året genererade verket 1,58 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär två procent av hela Sveriges klimatpåverkande utsläpp. Även Preems andra raffinaderi i Göteborg finns med på listan över de tio värsta utsläpparna, med ytterligare en halv miljon ton CO2. Tillsammans står de två verken för cirka 80 procent av kapaciteten i Sverige. Därefter kommer St1, som också har raffinaderi i Göteborg, följt av Nynas AB, som producerar oljeprodukter för att göra bland annat asfalt, gummi och smörjmedel.

Sedan 1990, då FN:s klimatpanel IPCC släppte sin första rapport om riskerna med global uppvärmning, har utsläppen från de fem raffinaderierna ökat med 36 procent.

För en månad sedan kom IPCC:s nya rapport. Där konstaterar forskarna att vi nu har knappt 800 dagar kvar för att vända utsläppskurvorna nedåt.

Tick-tack.

***

Jag går in på St1:s hemsida.

Bolagets raffinaderi på Hisingen i Göteborg har en kapacitet på 30 miljoner fat råolja per år, motsvarande en fjärdedel av Sveriges totala efterfrågan av oljeprodukter.

”Verksamheterna inom St1 ska bidra till gruppens övergripande vision att vara den ledande producenten och leverantören av koldioxidmedveten energi”, står det.

Koldioxidmedveten energi.

Det låter onekligen bra.

Som exempel nämns en nyligen genomförd satsning på att använda naturgas som raffinaderibränsle som ska reducera CO2-utsläppen med motsvarande 10 000 personbilar. I pipeline finns också planer på att bygga en ny produktionsanläggning för bio-diesel i Göteborg.

Härom veckan lanserades också ett nytt projekt för skogsplantering i Marocko som ett sätt att klimatkompensera för bolagets utsläpp.

– Klimatförändringarna är ett globalt problem och vi måste göra allt i vår makt för att lösa det, säger speakerrösten i kampanjfilmen.

I bolagets miljöredovisning framkommer att St1 ökade raffinaderiets förbrukning av råolja ytterligare något under 2017.

Hur går det ihop?

Per-Arne Karlsson är chef för förnybar energi på St1.

– Den vision vi har innebär att vi tycker att vi bland annat ska vara med och bidra till ökade biobränslen både i säljledet och producentledet, säger han.

Han berättar om pilotanläggningar på raffinaderierna i Göteborg och i Finland där St1 gör etanol av avfall. I norra Finland finns en anläggning som gör etanol från sågspån och ett projekt för geotermisk energi är i rullning. Bolaget har också satsat stort på vindkraft där de är störst i Finland och vill expandera till Sverige.

Han säger samtidigt att människan har en kolskuld på ungefär hundra miljarder ton skapad av industrialiseringen sedan 1930-talet.

– Det är den kolskulden som är den stora boven i klimatfrågan.

Är inte ert raffinaderi delaktig till att skulden växer?

– Absolut, all industriell verksamhet och i synnerhet raffinaderier är ju en del av den här skulden. Det är också därför vi säger att vi måste vara med i den här omställningen. Det har vi en skyldighet som bransch. De pengar som har kommit in på olika sätt i systemet måste finnas med och ta ansvar nu – det är det som vår ägare Mika Anttonen drivs av.

Ändå omsätter ni lika mycket råolja idag som för tio år sedan?

– Ja, det ökar globalt. Idag säljs ungefär 100 miljoner fat fossila produkter om dagen, för två år sedan var det 98 miljoner. På grund av befolkningsökning och energiutveckling i andra delar av världen kommer siffran att vara 110 miljoner fat om tio år, och det kommer inte att gå att hindra, samhället kräver det. Ett fossilfritt samhälle kommer inte att vara 100 procent fossilfritt, det kommer att vara koldioxidneutralt. Det är därför vi satsar på den här skogsplanteringen i Marocko för att skapa nya kolsänkor.

Varför slutar ni inte att raffinera råolja i stället?

– Ja, om man vill lägga ner sitt företag kan man ju naturligtvis göra så. Då skulle Sverige få importera de här produkterna från något annat raffinaderi i stället, och det vet jag inte om det är så mycket bättre. Däremot jobbar vi mot att ställa om det här successivt till ett bio-raffinaderi.

Tittar man på er egen redovisning fortsätter CO2-utsläppen samtidigt på samma nivå år efter år. Hur kommer det sig när ni har de här miljömålen?

– Ja, vi har ju som sagt en kommersiell verksamhet. Omställningen till ett bioraffinaderi tar tid. Nu har vi tagit första steget i en omställning till HVO-produktion där en produktionsenhet kommer att vara uppe och köra någon gång i början på 2021. Nu börjar vi successivt, men jag tror att det här är en femtioårsresa innan vi har ställt om helt.

Femtio år? FN:s klimatpanel talar i sin senaste rapport om tio år.

– Då kan du förstå utmaningen när den fossila produktionen globalt samtidigt ökar. Därför är carbon farming, som jag nämnde, ett sätt att komma åt det här ganska snabbt för det kan vi göra på ett kostnadseffektivt sätt jämfört med många andra insatser.

Blir det inte bara vackra ord när omsättningen av råolja ligger kvar på samma nivå?

– Det skulle jag inte säga. Vi investerade över en miljard i vår verksamhet 2017, åttio procent av det var i olika förnybara initiativ.

När kommer era inköp av råolja att minska tror du?

– Jag hoppas att det ligger runt hörnet 2020 och bortåt.

Tycker du att St1 gör tillräckligt idag?

– Ja absolut, vi tar vårt ansvar och jobbar på alla de här områdena och håller på att ställa om raffinaderierna successivt. Men man gör inte en sådan omställning i en handvändning. Även om vi globalt slutar att släppa ut koldioxid imorgon tror jag ändå inte att det räcker om vi inte dessutom satsar på koldioxidlagring och återvinning av kol från atmosfären. För jorden är ganska illa däran, homo sapiens har inte lyckats så bra.

***

Utvecklingen inom Sveriges raffinaderisektor återspeglar läget globalt, där satsningar på förnybara energikällor sker parallellt med oförminskad användning av råolja. Mellan 2004 och 2015 ökade andelen fossila bränslen något, från 80,5 till 81,4 procent.

Filip Johnsson är professor vid Chalmers och forskar på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Han tycker att politiker, forskare och forskningsråd borde fokusera mer på utfasningen av fossil energi i stället för att så ensidigt titta på energieffektiviseringar och förnybar energi.

– Det kommuniceras extremt mycket att vind och sol expanderar, och det gör det ju. Men tittar man på den fossila sidan så ökar den också. Det är inte expansionen av förnybara tekniker och bränslen som bromsar vår klimatpåverkan, utan en minskad användning av fossila bränslen.

Där är de svenska raffinaderiernas utsläpp ett jätteproblem naturligtvis. Även Filip Johnsson påpekar samtidigt att Preem och St1 i ett internationellt perspektiv ligger i framkant.

– Givet den situation vi befinner oss i tycker jag att de gör relativt mycket. De är med på att deras framtid är räknad om de inte är med i det här omställningsarbetet. Men det är inte så lätt att skilja mellan green-washing och insatser som är på riktigt. De som jobbar med utvecklingen på raffinaderierna vet nog inte riktigt heller, och det är ju inte upp till dem helt och hållet, det är ju trots allt vi konsumenter som fortsätter att köpa bensin och diesel, säger han.

Tillsammans med två andra forskare har han undersökt olika styrmedel som riktar sig mot användning av fossila bränslen och konstaterar att inget tyder på att nuvarande styrmedel, exempelvis olika handelssystem med utsläppsrätter, kommer att vara tillräckliga för att ställa om energisystemen i den takt som behövs.

– Framförallt har vi misslyckats med att prissätta koldioxid i Sverige och Europa.

Den regering som får i uppdrag att leda Sverige efter valet måste därför bredda sin klimatpolitik, menar han. Dels för att driva på för fler styrmedel som direkt minskar användningen av fossila bränslen, dels bygga vidare på att det finns en ökad vilja bland företag att minska sin klimatpåverkan.

– Vad gäller raffinaderiernas roll kan de kanske användas till att producera bio-flygbränslen, men vägtransporterna måste nog gå över helt till el. Annars kommer biomassan inte räcka till.

Ibrahim Baylan (S) har varit energiminister under den senaste mandatperioden. Han säger att regeringen inte drivit någon politik riktad specifikt mot raffinaderierna. I stället hänvisar han till olika försök att påverka marknadskrafterna.

– Både transporten av olja och raffinaderiprocessen ger förvisso utsläpp, men ytterst syftar hela tillförselkedjan till att förse användarna med det bränsle som efterfrågas. Därför har åtgärderna riktats dit de bedömts mest effektiva för att minska efterfrågan av fossila bränslen.

Som exempel nämner han regeringens bonus malus-system och reduktionsplikten som trädde i kraft i somras, som innebär en obligatorisk inblandning av mer och mer biodrivmedel i bensin och diesel kommande år.

Anna Havula, PR-chef på Naturskyddsföreningen, tycker att regeringens reformer förvisso är bra men att mycket mer måste göras.

– Branschen måste arbeta snabbare med omställningen. Raffinaderierna är ju bland de värsta utsläpparna i Sverige, så självklart måste de ställa om och göra det snabbare än planerat.

Även hon påpekar det faktum att användningen av fossila bränslen i Sverige minskar väldigt långsamt parallellt med att förnybart och energieffektivisering ökar.

– Det är därför vi kräver att det sätts ett stoppdatum för fossila bränslen i Sverige till 2030, vilket också skulle kunna innebära ett stopp för raffinaderiernas export av fossila bränslen, säger hon.

Något sådant stopp har dock inte varit aktuellt för den rödgröna regeringen.

Ibrahim Baylan:

– Varken Sverige eller de flesta andra länder har någon reglerad marknad i syfte att tvinga det egna landets raffinaderi att bara producera för det egna landets behov av bensin och diesel i just den fördelning som motsvarar landets egna och dagsaktuella behov.

Tick-tack.

***

Trots att den etiopisk-saudiske shejken Mohammed Al-Amoudi är en av Sveriges största privata investerare är han relativt okänd för allmänheten. År 1994 köpte han Preem av svenska staten och KF. I fjol greps han tillsammans med en rad andra miljardärer och låstes in på lyxhotellet Ritz-Carlton i Saudiarabien anklagad för korruption, mitt under Preems största expasion någonsin. Ingen vet när han släpps, men Preems företagsledning kör vidare som planerat ändå.

Den första som möter en på Preems hemsida är istället Gunde Svan. Han har famnen full av granris som han kastar mot kameran – ”Världens enda Svanenmärkta diesel” är slogan. Det är faktiskt svårt att hitta någonting på sidan som överhuvudtaget indikerar att företaget jobbar med olja. Det är mest bilder på skog. Trots att knappt en procent av den totala drivmedelsproduktionen är förnybar i dagsläget.

Sören Eriksson är affärsutvecklingsingenjör på Preem. Han säger att Preems vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

– Främst genom att öka vår produktion av biodrivmedel och genom forskning och utveckling, så att vi kan använda mer skogsrester i våra raffinaderier. Nu gör vi de sista utvärderingarna för att bygga en ny fabrik 2021 som ska göra om sågspånsrester till biomassa. Vi ska också öka vår egen produktion av biobränslen på raffinaderiet i Göteborg med en ny fabrik klar i slutet av 2022. Målet är att producera en miljon kubik biobränslen till dess. Sedan har Preem ett långsiktigt mål att öka produktionskapaciteten till tre miljoner kubik 2030, men det bygger på att vi får ut mycket mer från skogen.

Han poängterar att Preem av etiska skäl tagit på sig en högre kostnad genom att aktivt välja bort palmolja från produktionen av biobränslen. Däremot har bolaget inga mål uppsatta för att minska mängden råolja i produktionen.

– Nej, det beror på utvecklingen i Europa. Det är en lönsamhetsfråga helt enkelt. Vi har investerat 100 miljarder i våra anläggningar, så det måste ju ge avkastning på något sätt. Men min bedömning är att vi behöver ha en hel del förnybart för att kunna behålla lönsamheten framöver. Vi kommer att nå en situation där vind- och solkraft slår igenom stort om cirka fem år så att användningen av tjockolja, som blir över när man gör bensin och diesel, får ett lägre värde. Redan idag är den installerade effekten för att tillverka el med vindkraft större än effekten att tillverka el med kolkraft.

Så varför ökar användningen av fossila bränslen?

– Mycket av det beror på att kineserna håller på att ta bort kolet från sina kolkraftverk och använder sig av tjockolja och gas i stället. Men det är just nu, för samtidigt bygger de ut enormt mycket vind och sol.

Men vad hjälper satsningar på biobränslen om er omsättning av råolja ligger kvar på samma nivåer som tidigare?

– Generellt måste runt 16–17 procent av alla transportdrivmedel vara förnybara 2030 enligt EU:s förnybarhetsdirektiv. Nu har Preem ett av Europas bästa raffinaderier som gör att vi kan följa med i den här utvecklingen. Men om vi inte är lönsamma måste vi på sikt stänga ned verksamheten.

Så det kan bli så att ni parallellt med ökningen av biobränslen ligger kvar på samma omsättning av råolja även framöver?

– Ja, om det är lönsamt. Men det kan också bli så att fallande priser på diesel och tjockolja gör att det inte blir lönsamt att processa råolja längre och då slutar vi med det.

Men ni använder inte palmolja, även om det är mer lönsamt?

– Det är ett etiskt och moraliskt beslut som vi har tagit.

Men inte för råolja?

– Njäa, man kan alltid diskutera vad som är rätt och vad som är fel, men palmoljan har vi ersatt för den påskyndar avskogningen och har en del andra baksidor. Och tittar man på livsmedelsindustrin måste alla varor som har palmolja i sig märkas idag, så är det inte i transportsektorn. Ibland får man göra avsteg från ekonomin för att göra ett riktigare val. Det är klart att vi skulle föredra att köra 100 procent nordsjöolja än olja från andra länder, men nu ser det ut som det gör. Vi strävar efter att ha minimal klimatpåverkan och ha minimal påverkan när det gäller andra frågeställningar i tredje land.

Klimatkompenserar ni för några av era utsläpp?

– Nej, det gör vi inte vad jag vet.

St1 har ju exempelvis startat en skogsplantering i Marocko…

– Jo, jag vet. Men vi har investerat nästan 1,5 miljarder i grön och förnybar produktion, baserad på inhemska råvaror, det är så vi jobbar med att ställa om. Vi lägger ned mycket pengar på att minska växthusgasavtrycket på drivmedel generellt.

Samtidigt som ni fortsätter göra vinst på råolja?

– Det går upp och ned beroende på tillgång och efterfrågan, ibland tjänar man pengar och ibland inte. Men så är det, vilket företag tillverkar saker de inte tjänar pengar på? Sedan kan man försöka göra det bästa möjliga av den situation vi har, i det här fallet skapa så hållbara produkter som möjligt och minska klimatpåverkan, och det jobbar vi oerhört mycket med. Vi har en hel avdelning som jobbar med hållbar utveckling och jag själv jobbar med den frågan inom affärsutveckling 100 procent. Så det är en väldigt viktig fråga för oss. Vi kommer sannolikt se en rejäl konsumtionsminskning av både kol och olja mellan 2020 och 2030.

Men ni har inga egna sådana mål att minska er olje­användning?

– Nej, det kommer att ge sig självt. Om nu våra EU-politiker håller i de mål man sagt så kommer vi få en överkapacitet på diesel och bensin i Europa. Och när lönsamheten försvinner så måste vi anpassa oss eller stänga ned, det är inte svårare än så.

Tick-tack. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC till din mejl, fredag och söndag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Fossil bensin och diesel 2017

Inrikes förbrukning i transportsektorn: 7,4 miljarder liter

Svensk produktion: 9,8 miljarder liter

Export: 1,8 miljarder liter

Import: 8,9 miljarder liter

Källa: Energimyndigheten, SPBI

Raffinaderierna i siffror

Preem

Ägare: Mohammed Al-Amoudi

Råolja: 18 miljoner ton

Andel förnybar produktion: 1 %

Raffinaderiernas utsläpp 2017: 2 miljoner ton CO2

Omsättning 2017: 69 miljarder kronor

Vinst 2017: 4 miljarder kronor

St1

Ägare: Mika Anttonen (genom Keele Oy)

Råolja: 3,7 miljoner ton

Andel förnybar produktion: < 1 %

Raffinaderiets utsläpp 2017: 0,52 miljoner ton CO2

Omsättning 2017: 51 miljarder kronor

Vinst 2017: 3,7 miljarder kronor

Nynas AB

Ägare: Finska Neste och Venezuelas ­statliga oljebolag PDVSA

Råolja: 1,1 miljoner ton

Raffinaderiernas utsläpp 2017: 0,18 ­miljoner ton CO2

Omsättning 2017: 13 miljarder kronor

Vinst 2017: 0,7 miljarder kronor