Klimat.

2018-04-29 10:00
I morgon drar FN:s klimatkonferens SB48 igång. En slags ”mellankonferens” i väntan på COP24 i Polen i december. Fortfarande är finansiering ett av de områden där länderna har svårast att komma överens.  Bild: Martin Meissner/AP/TT
I morgon drar FN:s klimatkonferens SB48 igång. En slags ”mellankonferens” i väntan på COP24 i Polen i december. Fortfarande är finansiering ett av de områden där länderna har svårast att komma överens.

”Många olösta frågor”

I morgon drar ännu en av FN:s klimatkonferenser igång. Men det är inte politiker som ska träffas, utan tjänstemän. De ska förhandla fram regler som gör att klimatmålen blir verklighet.
– Från Sveriges håll vill vi se ett robust och transparent system, säger klimatministerns statssekreterare, Eva Svedling.

Sedan Parisavtalet blev verklighet 2015 har arbetet med att omvandla klimatmålen till konkret politik gått långsamt framåt. Inför klimattoppmötet COP23 i Bonn förra november konstaterade en FN-rapport att de åtgärder avtalsländerna hade utlovat dittills bara räckte till att hålla den globala uppvärmningen till runt tre grader. Frågan om hur klimatomställningarna ska finansieras och vem som får tillgång till de medel som ska göra det möjligt för fattiga länder att möta klimathotet var också en av knäckfrågorna på COP23. Men man lyckades inte komma överens om en lösning.

Höga förväntningar

Förväntningarna på vad som ska åstadkommas under COP24 i polska Katowice i december är desto högre.

– Parisavtalet blev verklighet under COP21. I Polen, eller Paris 2,0 som jag kallar det, kommer vi att sätta ihop de olika bitarna, direktiven och riktlinjerna för att ramverket verkligen ska fungera, sade FN:s klimatchef Patricia Espinosa i en intervju förra året.

Fram till dess arbetar experter och tjänstemän febrilt med att utforma de tekniska detaljerna för regelverket, som alltså ska säkerställa att klimatmålen faktiskt uppnås. Konferensen som inleds i morgon är ett tillfälle att göra just det.

– Man kan väl säga att sådana här mellankonferenser inte alltid är så jätteroliga. Men de är väldigt viktiga, för reglerna måste vara klara på COP24 i höst. Det är många frågor kvar. Vissa är politiskt känsliga, även om det handlar om teknikaliteter, säger Adam Leckius, internationell koordinator på ungdomsorganisationen PUSH som kommer vara på plats under klimatförhandlingarna.

”EU ska vara progressivt”

Eva Svedling, statssekreterare hos klimatminister Isabella Lövin (Mp), håller med om att politik kommer att prägla mötet.

– Alla sitter ju där med sina prioriteringar trots att många av sakerna man går igenom är tekniska.

Sverige driver på för att EU ska ta en progressiv och ambitiös position i förhandlingarna, säger hon.

– Vi vill se ett robust och transparent system för hela avtalet, till exempel i hur man redovisar utsläppsstatistik och att man inför femåriga översynscykler.

Fortfarande är finansiering ett av de områden där länderna har svårast att komma överens. Men det finns även andra motsättningar, säger Adam Leckius.

– Stämningen har skiftat lite sedan Paris. Det har varit mer spänningar mellan utvecklingsländer och rika länder. En fråga som kommit upp igen är om alla länder ska ha samma regler och krav på rapportering, eller om det ska se olika ut.

Uppmaning i öppet brev

Runt 90 EU-parlamentariker har i ett öppet brev även uppmanat EU-kommissionen att göra gemensam sak med länder i det globala syd och kräva en policy för intressekonflikter i klimatförhandlingarna. De menar att oljebolag har oproportionerligt stort inflytande på förhandlingarna.

– Vi har inte tid att låta olje- kol- och gasföretagen försinka och försena åtgärder. EU tog på sig ledartröjan när Parisavtalet förhandlades fram. Nu behöver EU ta täten bland rika länder och se till att vi får stopp på intressekonflikter, säger EU-parlamentarikern Max Andersson (Mp).

Ytterligare en process som pågår under klimatförhandlingarna i år är något som kallas för ”talanoa-dialogen”. Tanken är att länder ska uppmuntra varandra att höja sina nationella klimat-ambitioner i stället för att peka finger mot varandra.

Dialog fick stöd

När Fiji förra året föreslog dialogen fick det ett starkt stöd bland andra länder, säger Eva Svedling.

– Men att Polen är ordförande för årets COP skapar oro över att det inte kommer få tillräckligt utrymme, med tanke på landets position i klimatfrågor, säger hon.

Polen har tidigare kritiserats för sitt fortsatta beroende av kolkraft, avskogning i känsliga områden och motstånd mot utsläppsbegränsningar.

– I stället för att drivas av entusiasm, låt oss drivas av ansvarstagande sunt förnuft, sade landets toppförhandlare på klimatområdet, Tomasz -Chruszczow, till Climate Home News i januari.

 

Klimatkonferensen SB48

Pågår mellan 30 april – 10 maj.

Ett slags ”mellanmöte” mellan förra årets COP23 och COP24 som hålls i december i år. Under konferensen förhandlar experter och tjänstemän om tekniska lösningar till det regelverk som ska gälla för Parisavtalet. Viktiga frågor är bland annat hur klimatåtgärder ska finansieras, implementeras och följas upp.

Talanoa-dialogen

En dialogform från Stillahavsområdet med betoning på inkludering och transparens. Ska användas under de klimatförhandlingar som pågår under 2018 för att höja nationella klimatambitioner och tanken är att arbeta konstruktivt i stället för att kritisera varandra.

Genom ”historieberättande” ska länder, civilsamhälle och andra aktörer dela med sig av idéer och erfarenheter som kan föra arbetet framåt. Tre frågor står i fokus:

– Var befinner vi oss?

– Vart vill vi?

– Hur tar vi oss dit?