Klimat.

2020-05-18 09:22
Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Isabella Lövin (MP): Kraven på gröna satsningar kan komma senare

Hittills under pandemin har den rödgröna regeringen och samarbetspartierna beslutat om åtgärder för hundratals miljarder kronor. Att jämföra med det fåtal miljarder man brukar satsa på klimatkrisen varje år.

Isabella Lövin (MP) menar att grön omställning ändå ska prioriteras – i nästa skede, för den stora återhämtningen. Men frågan är hur stora investeringar det faktiskt blir.

– Vi måste hushålla med pengarna, säger klimatministern till Dagens ETC.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vad säger du om coronakrisen, som har påverkat precis allt?

– Det är en helt exceptionell kris som blottar många sårbarheter i vårt samhälle. Krisen ger all anledning att se över hur vi organiserar vårt samhälle så att vi kan bygga det mycket hållbarare, nu när vi också behöver gå in med väldigt stora räddningspaket.

Vilken plats får klimatet i regeringens diskussioner om strategier och stöd?

– Regeringens prioritering om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer ligger fast. Sedan har den första, akuta krisperioden präglats av att rädda människors liv och hälsa och stödja företag och näringsliv. Men vi är överens i regeringen om att till den kommande stora återhämtningen, så kommer klimatfrågan att stå i centrum. Vi har också en stor fördel i att vi redan har kommit så långt i klimatarbetet och har 21 färdplaner som har lämnats in till Fossilfritt Sverige.

Vilka motkrav för grön omställning är aktuella från regeringens sida?

– Vi har agerat nu för att rädda en akut situation, så vi har inte ställt direkta klimatkrav för räddningspaketen. Men i nästa steg finns ju alla möjligheter att göra det. En viktig princip för Miljö­partiets del är att ger vi stora statliga stöd, då ska utsläpp­aren kunna minska sina utsläpp i snabbare takt än business as usual. Om skattebetalarna ska stödja företagen finns alla möjligheter att också gynna en grön omställning.

Stöder även Socialdemokraterna krav på större utsläppsminskningar än business as usual?

– Vi får diskutera det framöver, det är för tidigt att staka ut regeringens väg. Vi har ännu inte tagit fram det stora återhämtnings­paketet.

Hittills har regeringen inte kopplat några klimatkrav till löftet om kreditgarantier för flyget. Vilka krav vill Miljöpartiets ställa i förhandlingarna med flygbranschen?

– Vi har varit tydliga i propositionen (om kreditgarantier för flygföretag) att bolagen behöver framtidssäkra sin verksamhet, inte minst på klimatområdet. Det är en inriktning flygbolagen måste förhålla sig till eftersom vi också har en klimatlag och behöver gå mot netto noll-utsläpp 2045.

Vill Miljöpartiet se några klimatkrav för att flygbolagen ska få de här kreditgarantierna?

– Vi får återkomma till det. Vi kommer att behöva flyg även i framtiden, men det behöver vara hållbart, och då behöver flygbolagen också leverera på att minska utsläppen i förhållande till business as usual.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

På vilka konkreta sätt vill ni göra så att krispaketen blir en del av en grön omställning?

– Först och främst vill jag peka på att utsläppen i Sverige från industrin minskade med fem procent förra året. Vi är inne i en omställning redan nu, med både klimat­lagen och Industriklivet på plats, och en skattkista i färdplanerna från Fossilfritt Sverige att ösa ur. Omställningen är redan på gång, det är ingenting nytt som vi egentligen behöver göra, vi ska hålla i de styrmedel som vi har.

Sveriges klimatsatsningar har hittills legat på ett par miljarder kronor per år. Nu pytsas hundratals miljarder ut i krisåtgärder. Vad säger du om dessa finansiella muskler som uppenbarar sig i coronakrisens spår – men påstods vara omöjliga före krisen?

– Ja, att det omöjliga uppenbarligen är möjligt öppnar nog ögonen på många för att samhället kan rädda jobb, liv och hälsa om det behövs. Sverige har väldigt goda finanser. Innan coronakrisen hade vi den lägsta statsskulden sedan 1977. Men att nu och de kommande månaderna satsa hundratals miljarder på att bygga ekonomin igen och inte samtidigt lösa klimatkrisen, det vore att kasta skattebetalarnas pengar rakt i sjön. Nu har vi möjlighet att lösa två kriser samtidigt, då ska vi göra det.

Är du förvånad över att det finns så mycket pengar till coronakrisen, trots att klimat­krisen är en ännu allvarligare kris?

– Jag tror förklaringen är att inget riksdagsparti är emot att vi måste hjälpa människor, stärka sjukvården och tillfälligt se till att vi inte drabbas av mass­arbetslöshet. När det gäller den långsammare klimatkrisen så finns det en politisk konflikt, där många partier, inklusive Moderaterna, anser att vi inte behöver hålla på med klimatarbete i Sverige.

På vilket sätt ändrar det faktum att alla nu kan se att det finns pengar, förutsättningarna för diskussionerna om en mer kraftfull grön omställning?

– Jag ser redan en viss polarisering i den frågan. Många röster höjs nu för grön återhämtning och lösning av två kriser samtidigt. Andra säger att vi måste fokusera helt på den ekonomiska återhämtningen och inte kan ta klimathänsyn. Det är viktigt att vi tar tillfället i akt, för det kan framstå som att det plötsligt finns hur mycket pengar som helst, men det gör det inte, utan vi ökar vår statsskuld ganska snabbt nu. Vi behöver använda pengarna klokt, inte bara öka på statsskulden och sedan hamna i en situation där vi inte har råd att göra omställningen.

Hur stora satsningar på klimat­omställningen vill du se under kommande år?

– Ja, alla investeringar måste vara hållbara. Men investeringarna ska ju naturligtvis inte bara handla om klimat. Vi måste ha en social hållbarhet, och ta hand om de som är sjuka och äldre, och barnen ska ha en bra barnomsorg och skola, så det här är ju en helhet förstås.

Det finanspolitiska ramverket har hittills stått i vägen för kraftfulla klimatåtgärder och andra reformer. Kommer ni ta strid för att det ändras efter pandemin – eller acceptera en återgång till tidigare ordning?

– Ramverket har på många sätt varit bra eftersom vi nu har pengar i ladorna för att göra något åt den här krisen, så man ska väl vara försiktig innan man börjar ändra på det. Samtidigt är klimatkrisen mänsklighetens största utmaning och det ska inte vara brist på pengar som gör att vi inte klarar av den.

Tycker du att MP har fått ett nytt argument för snabbare omställning, i det faktum att det går att få fram pengar om man vill åstadkomma förändring?

– Man kan absolut dra slutsatsen att det går att få fram pengar. Samtidigt har vi gått från en statsskuld på 35 procent av BNP
till närmare 40 procent på bara de här månaderna. Det går väldigt fort nu när det läcker pengar ur systemet. Vi måste hushålla med pengarna, och se till att återhämtningspaketen blir en hävstång för en snabbare klimatomställning.

800dagar

Miljöpartiets väljarstöd – farligt nära fyra procent

Maj 2017: 5,0 %

Nov 2017: 3,8 %

Maj 2018: 4,7 %

Val 2018: 4,4 % (Sverige hade haft en rekordvarm sommar med bränder och många dödsfall bland äldre)

Nov 2018: 4,6 %

Maj 2019: 5,4 %

Nov 2019: 5,6 %

Maj 2020: ? (Våldsamma bränder i Australien, nya larm­rapporter om avsmältning, på väg mot det varmaste året någonsin)

20

… procent av väljarna anser i april 2020 i att Miljöpartiet har den bästa politiken inom miljö och klimat, enligt DN/Ipsos. Där har man fallit fem mätningar på raken, från 62 procent i juni 2014.