I omvalet 2011 i Örebro fick Socialdemokraterna 47 procent av rösterna och det talades om en Lena-effekt. Men någon Lena-effekt har inte märkts av inför årets val. Trots en valbudget som är större än någonsin så ligger Socialdemokraterna just nu på 27 procent, fyra procentenheter lägre än valet 2014.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Är du orolig?

– Vi måste öka, vi har som ambition att vi ska öka. Men om vi tittar tillbaka på de senaste valen så har partier i regeringsställning ofta stärkt sig samtidigt som det största oppositionspartiet har haft en tendens att backa de sista månaderna. Vi ser att vi har en bra bottenplatta, vi började vår valrörelse tidigare och vi kommer bara att fortsätta att öka från och med nu, säger Lena Rådström Baastad.

Hon återkommer ofta till att partiet måste lyssna till de frågor som väljarna vill diskutera. Och det har också legat till grund för den valstrategi som Lena Rådström Baastad och valgeneralen John Zanchi presenterade i januari. Bättre välfärd, lag och ordning och snabbare integration var budskapet.

Sedan dess har vi fått höra Socialdemokraterna presentera flera förslag där det ska ställas hårdare krav på nyanlända, som förra veckans språkplikt för asylsökande och nyanlända. Den som inte deltar i svenskundervisning ska bli av med sin ersättning. Men den skärpta tonen har inte fått vinden att vända för S.

Har du gjort fel prioritering?

– När det gäller integrationen så har både Sverige och även vi socialdemokrater tagit för lätt på integrationsutmaningen under lite för många år. Vi ser att vi behöver få ut fler människor i arbete och vi har haft ett behov av att lägga om vår migrationspolitik. Vi har aldrig stått för en fri invandring så det var nödvändigt att göra den tillbakagången till den traditionella socialdemokratiska politiken med en reglerad invandring.

Valstrategin slår också fast att Sverigedemokraterna är en av huvudmotståndarna i valet och att målet är att vinna tillbaka de 350 000 väljare som har gått från S till SD. Men än så länge har Socialdemokraternas migrations- och integrationspolitik inte lyckats knäcka SD:s opinion. Lena Rådström Baastad tror ändå att partiet är på rätt väg.

– Vi behöver visa att vi kan hantera den integrationsutmaning som Sverige står inför och vi gör det bara utifrån våra socialdemokratiska värderingar. Jag tror ändå att med våra förslag och de resultaten som vi kan se nu, att människor snabbare kommer ut i jobb, kommer att göra skillnad. Här har väljarna inte riktigt haft förtroende för att vi ska kunna hantera de frågorna. Vi har anledning att vara självkritiska.

Du har i flera intervjuer pratat om en modern socialdemokrati. Vad är det?

– Ett parti måste hela tiden klara av att ompröva sin politik utifrån dagens utmaningar. Vi ska alltid lära av historien, men när vi formar vår politik så behöver vi också blicka framåt för att möta dagens problem med dagens lösningar. Vi kan inte kliva in i en valrörelse med ett önsketänkande om vad vi skulle vilja att den här valrörelsen ska handla om. Vi behöver visa att här är vi relevanta för de utmaningar som Sverige står inför. Och då har vi en integrationsutmaning och vi har en känsla av ökad otrygghet och vi har en jätte­bra välfärd men där det fortfarande finns en oro för om den verkligen håller måttet i alla delar.

Men betyder det att man lämnar vissa delar av socialdemokratin och hittar andra nya delar?

– Jag tror att genom historien och beroende på hur samhället är så betonar man olika värden olika mycket, men det handlar inte om att vi lämnar delar. Som idag, nu är vi i en tid när vi pratar både rättigheter och skyldigheter. Går vi tillbaka till socialdemokratins rötter så är det en självklarhet. När vi tittar på den fackliga kampen och var den startade så handlade den om att man som arbetstagare har både rättigheter och skyldigheter. Det är grundläggande i socialdemokratin, men vi kanske under en tid har ägnat mer tid åt att prata om individens rättigheter än att betona skyldigheterna.

Tillsammans med Mikael Damberg gick du för några månader sedan ut och öppet bjöd in Centerpartiet till ett samarbete. Och du är ju van att samarbeta med Centern här i Örebro. Varför Centerpartiet?

– Vi säger att vi tror att Sverige behöver mer av samarbete, inte mindre. Det har varit Stefan Löfvens ingång under många år. Jag hoppas att Sverige har en regering i ett blocköverskridande samarbete efter nästa val. Hur den regeringen kommer att se ut vet vi ju inte förrän vi har ett valresultat, men vårt tydliga mål är att det är Stefan Löfven som ska leda den. Tittar vi på Kommunsverige idag så är ju samarbete över blockgränserna något väldigt vanligt. Jag tycker att den nationella nivån har mycket att lära av det.

Men varför just Centern?

– Vi pekar väl egentligen inte ut något särskilt parti. Då var det en invit till Centerpartiet. De fyllde år, vi passade på att gratulera och visa att vi i alla fall är öppna för samarbeten.

Skulle det kunna vara ett samarbete med vilket parti som helst i Alliansen?

– Nej. Vi pekar ut Sverigedemokraterna och Moderaterna som våra två främsta politiska huvudmotståndare och där vore det väldigt oärligt mot väljarna om vi under valrörelsen sa att Moderaterna vill ta Sverige långt ut på högerkanten och att vi i nästa stund skulle samarbeta med dem. Och på samma sätt är SD helt uteslutet för oss, utifrån deras bakgrund med nazistiska och rasistiska åsikter och en politik med allt för oklara kopplingar till Ryssland och en väldigt tydlig högerpolitik.

Centerpartiet går samtidigt till val på att de föreslår de högsta skattesänkningarna inom Alliansen och på att förändra arbetsrätten. Hur långt kan man gå för att få till ett samarbete?

– Vi vet att det finns frågor som vi inte tycker lika om. Men vi har löst svåra frågor tillsammans med andra partier, bara under den här mandatperioden har vi över 20 block­överskridande överenskommelser i allt från energipolitik, försvarspolitik och finanspolitiskt ramverk.

Du har sagt i flera intervjuer att blockpolitiken är förödande. Varför?

– Jag tycker att det blir något förlamande i politiken när man låser sig fast vi en konstruktion i stället för att öppna sig och tänka att jag har fått ett förtroende från Sveriges befolkning och hur kan jag hjälpa till att lösa samhällsproblem. Om man bara hålla sig fast vi en gruppering där man har delat in politiken i en allians och ett rödgrönt block, då tror jag att vi missar möjligheter att lösa en del svåra frågor.

Men partierna har fått väljarnas förtroende utifrån den ideologi som de har, och det är den ideologin som har legat till grund för blockpolitiken hittills. Att luckra upp den blockpolitiken, innebär det inte då också att man gör avsteg från den ideologi som man har gått till val på?

– När vi tittar på hur partierna runtom i Sverige har klarat av samarbeten så har det ändå varit tydligt att när man har klivit in i ett samarbete så har man gjort det med ambitionen att kunna möta väljarna även nästa val och kunna säga att vi har levt upp till de vallöften som vi hade. Det är klart att det ska man kunna säga sig trygg i, socialdemokratisk politik är socialdemokratisk politik. Men sedan är både livet och politiken fullt av kompromisser.

Det samarbete som Socialdemokraterna hade under din ledning här i Örebro med Centerpartiet och Kristdemokraterna ledde till exempel till att lagen om valfrihetssystem (LOV) utvidgades inom hemtjänsten och att 300 av allmännyttans studentlägenheter såldes till privata värdar, något som S hade varit tydligt emot under den tidigare mandatperioden. Hur ska man kunna veta vad man faktiskt får när man röstar på Socialdemokraterna?

– Det är klart att när vi tittar på införandet av LOV:en, det hade inte vi valt att införa om vi hade styrt själva. Men när vi införde den så fanns det ett antal grundläggande värden där vi sa att vi måste ha meddelarfrihet hos medarbetarna, kvalitetskrav på utförare och kollektivavtalsliknande villkor. Det hade inte blivit en sådan lösning om inte vi hade funnits med.

Om vi tittar på Holland, där Socialdemokraterna har satt sig i en blocköverskridande regering med högerliberala VVD, där har socialdemokratin kollapsat. Finns inte den risken även i Sverige?

– När vi tittar runt om i Europa så kan vi se att det har gått dåligt för socialdemokratin, det finns lokala förklaringar, men det finns också en gemensam bild av att socialdemokratin har försökt driva valrörelser på frågor som väljarna inte har känt igen sig i. Och det är därför vi inte får ha det där önsketänkandet om vad vi vill att väljarna ska känna eller tycka. Jag tror inte att det är samarbeten som gör att socialdemokratin har tappat.

I höstens val kandiderar Lena Rådström Baastad också för första gången till riksdagen. I intervjuer i samband med sin kandidatur har hon sagt att en av de viktigaste frågorna är att sluta klyftorna. Samma sak sa hon när hon tillträdde som ordförande i kommunstyrelsen 2011. Sedan dess har klyftorna fortsatt att öka i Sverige, också under den tid som Socialdemokraterna har haft makten. Varför?

– Under den här perioden så har Sverige gått igenom en av de största migrationsutmaningarna i modern tid, och det har självklart påverkat oss som land. Samtidigt vi kan samtidigt se att antalet människor som finns inom de ekonomiska trygghetssystemen som försörjningsstöd och a-kassa aldrig har varit så lågt. Men vi har mer att göra. Hade det funnits en enkel lösning så hade vi tagit till den direkt. Men när vi fördelar pengar till skolor som har de största utmaningarna så är det ett sätt att sluta klyftorna. När vi tillsammans med parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om etableringsjobben för att få nyanlända i jobb så har vi slutit klyftorna. Och när vi tittar på de budgetar vi har lagt så har de inneburit att den största delen har gått till människor med de lägsta inkomsterna. Men vi behöver göra mer.