EU-kommissionen föreslår att det från och med juli införs tullar på konstgödsel från Ryssland och Belarus. Tullarna höjs sedan stegvis under tre år.
– Det kommer att stänga importen helt, säger Anders Pålsson, marknadsrådgivare på Hushållningssällskapet i Skåne till tidningen Land Lantbruk.
Importen av gödning från de båda länderna har trots kriget i Ukraina inte varit belagd med några sanktioner. Tvärtom har importen ökat kraftigt. EU köper 25-30 procent av sin gödning från Ryssland, helt enkelt för att den är billig. När nu kommissionen föreslår kraftiga tullar är det för att främja den egna gödningsindustrin och minska det ryska beroendet. Det är inte en krigssanktion eller klimatåtgärd, trots att jordbrukets största klimatpåverkan är konstgödsel. Förslaget ska nu behandlas av parlamentet och ministerrådet och det kommer sannolikt bli någon form av tullar.
Från och med nästa år införs också gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). Det innebär att ett företag som köper koldioxidintensiva varor, som konstgödsel, från ett land utanför EU ska köpa certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen. Tanken är att motverka att företag flyttar till länder som har lägre klimatkrav än EU.
Allt detta kommer att leda till att konstgödseln blir betydligt dyrare. Redan idag står gödningen för upp till tolv procent av lantbrukarnas kostnader för inköpta varor och tjänster. Högre kostnader kommer att leda till minskad användning av fossil konstgödsel och därmed minskad klimatpåverkan. Men det kommer också att leda till högre matpriser, både för att kostnaderna ökar och för att skördarna kommer att minska när användningen av konstgödsel går ner.
– Det är nödvändigt att börja sätta avgifter på miljöfarliga insatsmedel som belastar miljö och klimat, som konstgödsel, men dessa avgifter får inte bara försvinna i ett svart hål, utan bör användas till att stärka lantbrukets miljöarbete, säger Pim Bendt, chef för odlingslandskap och gruvor hos Naturskyddsföreningen.
Han är medveten om att dyrare konstgödsel kommer att innebära dyrare mat.
– Vi måste sträva efter en omställning som är rättvis, även för lantbrukarna, och därför behöver vi acceptera högre matpriser. Historiskt sett är maten fortfarande oerhört billig, men samhället behöver också givetvis stärka de svagaste grupperna så att alla har råd med bra mat.
Pim Bendt menar också att det handlar om betydligt djupare frågor.
– Hur ser en rättvis omställning ut? Vilket samhälle är det som vi ser framför oss och hur värderar vi lantbrukets omfattande uppdrag?
