I senaste opinionsundersökningarna är stödet för Lula cirka 48 procent medan 35 procent uppger att de kommer att rösta på Bolsonaro. För att undvika en andra omgång måste en av kandidaterna nå över 50 procent. 

I söndagens val ställer fyra kandidater upp. Förutom Lula och Bolsonaro deltar också Cirro Gomes som en center-vänsterkandidat och Simone Tebet som en oberoende feministisk vänsterkandidat. I mätningarna väntas de bara få 7 respektive 4 procent av rösterna och kommer inte att tillåtas ställa upp i en eventuell andra omgång, som då ska avgöras mellan Lula och Bolsonaro.

Enligt analytiker och undersökningar kommer Lula att vinna de flesta av deras röster i en andra omgång, vilket ytterligare skulle befästa Lulas redan klara ledning.

Förlorade på pandemin

De frågor som dominerar valdebatten är framför allt privatekonomi och hälso- och sjukvårdsfrågor. Lula får ett starkt stöd av den överväldigande delen av befolkningen som lever under mycket knappa förhållanden, medan Bolsonaro i hög grad räknar hem och överklassens och den växande övre medelklassens röster.

Bolsonaros hantering av covidpandemin har också minskar hans möjligheter att vinna presidentvalet. I förhållande till befolkningen har Brasilien högst antal döda med covid i världen. I inledningen av epidemin bagatelliserade också Bolsonaro riskerna med sjukdomen och vaccineringarna kom igång mycket sent. Detta har inte väljarna glömt.

Det finns också ett starkt motstånd i breda grupper, inte minst inom ursprungsbefolkningen, mot Bolsonaros åtgärder för skapandet av nya gruvor och ökad avverkning av skog i Amazonas och andra känsliga områden.

Bolsonaro har försökt lansera kampanjer för ökad trygghet och hårdare tag mot brottsligheten, men bland annat på grund av hans söners och andras nära presidenten inblandning i organiserad brottslighet är förtroendet för honom begränsat. Det finns dock ingen kandidat som förväntas kunna göra något radikalt åt brottsligheten.

Kyrkornas stöd

Bolsonaro har fått ett allt starkare stöd av den evangeliska kyrkan, grupper som ofta samarbetar med och får stöd från de mäktiga kyrkorna i USA. Följare av den dominerande katolska kyrkan stöder dock i betydligt högre grad Lula.

Sammantaget förväntar sig praktiskt taget alla bedömare och analytiker av brasiliansk politik att landets nästa president blir den nästan 78-årige Lula. När hans ålder kommer på tal brukar Lula hänvisa till att han är tre år yngre än USA:s president Joe Biden, som han menar är i ”blomman av sin tid som politiker”.