"Skammen!" kommenterade den högerextrema politikern Marion Maréchal, tidigare Le Pen, bilden av den franska presidenten Emmanuel Macron när han på onsdagen mottog Syriens interimspresident Ahmed Al-Sharaa i Élyséepalatset i Paris.
Besöket föregicks av stark kritik i samma linje, främst från höger- och extremhögerpolitiker – men inte enbart.
Besöket kritiseras med anledning av Ahmed Al-Sharaas bakgrund inom al-Qaidas syriska gren, Nusrafronten. Han ledde sedan den islamistiska rörelsen Hay’at Tahrir al-Sham (HTS) under inbördeskriget i Syrien och fram till störtandet av Assadregimen i slutet av förra året.
Minns flera terrorattacker
Den franska, inhemska kritiken bygger inte minst på att jihadistiska rörelser i Syrien legat bakom orkestrerandet av flera terrorattacker mot Frankrike och andra länder i Europa. Franska IS-medlemmar har suttit fängslade i landet och en oro finns att de nu på nytt ska kunna bilda en bas.
Har vi alltid bara tagit emot människor som vi varit helt överens med?
Emmanuel Macron inbjudan av Al-Sharaa ses i bästa fall, bland kritikerna, som naiv.
För Emmanuel Macron var mottagandet i stället ett diplomatiskt sätt att förhindra just detta. Frankrike har starka intressen i regionen, säkerhetsmässiga och ekonomiska, och Macron har en sedan länge benhård tro på diplomati.
– Har vi alltid bara tagit emot människor som vi varit helt överens med? frågade han retoriskt inför fransk press före besöket och hävdade att övergångsregeringen redan har tagit de första konkreta stegen mot en mer demokratisk framtid.
Under presskonferensen vid sidan av al-Sharaa i onsdags tryckte den franska presidenten vidare på denna punkt.
– Vår förhoppning är att vi nu ska kunna fortsätta kampen mot Daesh (IS) med er hjälp eftersom de är en fara för er och oss alla.
Han poängterade, vänd mot journalisterna, att IS “fortsatt är det största hotet mot Frankrike”.
USA drar sig ur
Frankrikes säkerhetsmässiga intresse av stabilitet i regionen har stärkts av att USA under president Donald Trump har börjat dra sig ur. Hundratals amerikanska trupper har de senaste veckorna lämnat landets nordöstra delar och storspelare som Iran och Ryssland kan återigen vinna mark.
Emmanuel Macron uttryckte önskan att bjuda in al-Sharaa redan i februari i år och har sedan flera gånger poängterat Frankrikes krav att denne bildar en regering som “representerar samtliga delar av civilsamhället”.
Al-Sharaa å sin sida har gång på gång lovat att skydda landets alla religiösa minoriteter. Dock har hans första tid vid makten varit minst sagt komplicerad på den punkten då sekteristiskt våld blossat upp på nytt. I mars dödades exempelvis 1 700 personer, huvudsakligen ur minoritetsgruppen alawiter, som al-Assad tillhör, i våldsamheter och de senaste veckorna har islamistiska rebeller i landet återkommande attackerat minoriteten druser.
Samtal med Israel
En annan spänd fråga som togs upp under mötet och den efterföljande presskonferensen var Syriens relation till Israel. Ahmed al-Sharaa bekräftade att indirekta samtal med Israel via medlare pågår i ett försök att undvika öppen konfrontation, något som i sig är historiskt – men också politiskt riskabelt för en övergångsregering med begränsad legitimitet.
Konflikten länderna emellan går decennier tillbaka och är starkt rotad hos den syriska befolkningen. En eskalerad konflikt mellan Syrien och Israel riskerar att få långtgående konsekvenser för hela Mellanöstern och dess omvärld. En direkt väpnad konfrontation kan snabbt dra in andra aktörer, särskilt Iran och Hizbollah, som fortfarande har närvaro i Syrien.
Även Ryssland och Turkiet, med egna intressen i landet, kan dras in på nytt.
För Ahmed al-Sharaas övergångsregering skulle ett krig hota den extremt sköra inre stabiliteten och genast försvaga stödet från omvärlden.
Samtidigt, om de indirekta samtalen med Israel leder till nedtrappning, kan det skapa förutsättningar för diplomati och regional avspänning. Detta ville Emmanuel Macron förstärka med sin inbjudan Élyséepalatset, enligt egen utsago. Och det är samtidigt en möjlighet för Frankrike att pressa landet.
Franska företag jagar kontrakt
Besöket krävde sannolikt ett särskilt FN-godkännande i och med att al-Sharaas tidigare al-Qaida-kopplingar lett till att han belagts med reseförbud. Enligt Världsbanken väntas Syriens återuppbyggnad kosta över 250 miljarder dollar och i nuläget gör sanktionerna detta omöjligt för al-Sharaa, som enbart kan förlita sig på stöd från Qatar – ett stöd USA nyligen gav tillstånd till, vilket är ett undantag från sanktionerna annars USA kräver.
Frankrike, som är en tidigare kolonialmakt i Syrien (och Libanon), ser en möjlighet att öka sitt eget inflytande i landet efter år av rysk närvaro, och franska företag försöker snabbt landa stora kontrakt. Förra veckan undertecknade till exempel den franska logistikjätten CMA CGM ett 30-årigt kontrakt för att utveckla och driva den strategiska hamnen i Latakia.
Omvärlden är skeptisk och minns exempelvis Macrons fruktlösa försök till diplomati med Vladimir Putin före den fullskaliga invasionen av Ukraina. Den konservativa, brittiske politikern och tidigare utrikesministern, Jeremy Hunt sa till exempel:
– Macron har en tendens att vara för idealistisk och försöka engagera sig i dialoger med regimer som inte delar de värderingar vi håller högt i västvärlden.
– Emmanuel Macron gör rätt i att försöka, hävdar istället den politiska reportern George Malbrunot i franska, likaledes konservativa tidningen Le Figaro.
