Bara dagar före valet i höstas gick 227 svenska företag ut i ett gemensamt upprop för en mer kraftfull klimatpolitik i förvissning om att hållbarhet är en förutsättning för att framtidssäkra affärerna. Bakom appellen, som publicerades i Aftonbladet, stod företag med en sammanlagd omsättning på över 1 000 miljarder kronor. Ett av företagen var Telia.

”Vi tyckte att det var djupt oroande att klimatfrågorna fick så lite utrymme i den svenska offentliga debatten inför valet”, förklarar bolagets hållbarhetschef Sara Nordbrand i ett mejl till Dagens ETC.

Appellen fick spridning och lanserades internationellt under Cop27 i Egypten med undertecknare från över 70 länder. Liknande upprop har publicerats tidigare utan att göra märkbara avtryck på svensk klimatpolitik. Med den nya regeringen går utvecklingen, enligt flera näringslivsrepresentanter som Dagens ETC talat med, mer bakåt än framåt.

– Vi sa det till den förra regeringen, och vi säger det till Kristersson-regeringen: Öka ambitionen! Att avskaffa miljö­departementet, sänka miljö- och klimatbudgeten drastiskt, underlätta det fossildrivna och försvåra för det förnybara är inte till någon hjälp. Tänk om!, uppmanar Karin Stenmar, hållbarhetschef på Folksam.

”En nödvändighet”

Telias Sara Nordbrand framhåller att regeringen har ”mycket att bevisa”. Hon efterlyser ett tydligt ledarskap och en politik som avspeglar ”situationens allvar”.

”Vad vi gör – och inte gör – kommer att få avgörande konsekvenser för ekosystem, mänskligheten och våra ekonomier. Att agera kraftfullt ser vi därför inte som ett val – utan som en nödvändighet.”

Att regeringen ska driva på skiftet mot en cirkulär ekonomi, göra insatser för att få ner konsumtionsutsläppen och använda offentlig upphandling som ett verktyg för klimat­omställning är några av åtgärderna på bolagets önskelista.

”Vi vill också att regeringen främjar en snabb digitalisering av sektorer som står för en hög andel av utsläppen idag”, skriver hon. Transporter och fastighetsförvaltning är exempel på två sådana områden.

Inga utsläppskrav

Anders Carlsson är hållbarhetschef på trä- och byggföretaget Derome AB. Han anser att regeringen borde införa regler som gör offentliga beställare skyldiga att beakta klimatavtrycket vid upphandlingar redan idag.

– Kommuner, regioner och statliga myndigheter är stora beställare men de ligger, med få undantag, inte i framkant när det gäller att upphandla produkter med lägre klimat­påverkan, säger han.

Trots att byggbranschen är en utsläppstung sektor ställs det idag inga krav på hur stora utsläppen får vara vid byggnation.

– Nej, ingenting. Branschen kan mer eller mindre bygga hur som helst och släppa ut hur mycket som helst. Nivåkrav på byggsektorns klimatavtryck väntas först år 2025 som det ser ut nu, men jag skulle vilja se att kravnivåer införs tidigare, säger Anders Carlsson.

Vill se sänkt skatt på arbete

Åsa Domeij blev känd som riksdagsledamot för Miljö­partiet, men är sedan 2008 hållbarhetschef på Axfood som bland annat driver dagligvarukedjorna ­Willys och Hemköp. Hon är också kritisk till den nya regeringens politik.

– Flera saker har gått bakåt. Till exempel reduktionsplikten, att de satsar på lägre driv­medelsbeskattning och att klimat­bonusen för lätta last­bilar försvinner.

Hon påminner också om att den nuvarande regerings­konstellationen strök stöden till energieffektivisering när de röstade ner S-budgeten i våras.

– Och det var verkligen något som många hade haft nytta av.

Axfood har många förslag till regeringen för att skynda på omställningen. Bland annat anser företaget att det generellt vore bättre att höja skatterna på energi och resurser och sänka skatten på arbete.

– Men regeringen har valt att höja arbetsgivaravgifterna och sänka skatten på drivmedel istället, konstaterar hon.

Rättvis spelplan

Många företag tar egna initiativ mot mer hållbara verksamheter, väl medvetna om att klimatomställningen har börjat, med krav både från lagstiftare i EU och från kunder, investerare och aktieägare.

– Hållbarhet är viktigt för varumärkesbyggande och en allt mer central faktor i investerares bedömningar. Det är också viktigt i konkurrensen om arbetskraften, säger Åsa Domeij.

Men allt på klimatområdet är inte lönsamt, framhåller hon. Långsiktiga, tuffa regler och tydliga mål är en förutsättning för en omställning i linje med Parisavtalet.

– Med låga hållbarhetskrav gynnas de företag som inte bryr sig. Det är viktigt ur konkurrenssynpunkt att politiken säkerställer att det ställs samma krav på alla, säger hon.

Anders Carlsson på familje­företaget Derome AB håller med.

– Det är viktigt med en rättvis spelplan, med lika regler för alla över hela landet. Regler skapar efterfrågan och ökar viljan till omställning, säger han.

Men, tillägger han:

– Det känns inte som att den nya regeringen prioriterar hållbarhetsarbetet så här långt.