Karin Pütger, Göteborg

Svar: Hej Karin,

Du anar nog att frågan är svår att besvara på ett ­kortfattat sätt. Men jag ­försöker.

2020 hade vi det lägsta elpriset någonsin i Norden. Sedan har det gått upp av ett antal orsaker: Leveranserna av bränslen från Ryssland har minskat med ungefär 500 TWh. Fransk kärnkraft producerar 100 TWh mindre än tidigare. Finland får inte köpa el från Ryssland samtidigt som den nya stora reaktorn står stilla på obestämd tid. Fram till helt nyligen var det vattenbrist i södra Norge. Ringhals-4 står stilla fram till februari.

Det kan bli värre under 2023, då importen av bränslen från Ryssland kan minska med ytterligare 500 TWh.

EU-kommissionens strategi för att möta denna fossilbränslekris är satsningar på energieffektivisering, solceller och värmepumpar i hushållen; effektivisering, el och vätgas i industrin; snabbare tillstånds-processer för förnybar el och elledningar bland myndigheter; ökad produktion av biogas i jordbruk och livsmedelsindustrin samt mer vätgas.

Viktigast i Sverige skulle vara att godkänna de vind- och solprojekt som väntar på tillstånd från regering och kommuner. Man skulle också kunna besluta att investera i energieffektivisering och solceller på offentliga byggnader.

Det är viktigt att inse att politikerna varken styr neder­börden i Norden eller är ansvarig för de tekniska problemen med kärnkraften i Frankrike eller Finland.

Putin vill gärna att vi start­ar politiska konflikter inom och mellan EU-länder. Därför bör vi undvika det. Vi bör istället på alla sätt bidra till EU:s strategi.