Fackförbundet visar i en ny rapport som undersökt elevresultat mellan 1988 och 2020, hur elevers möjlighet till att klara skolgången försämrats med åren. Det är framförallt utlandsfödda elever och nyanlända som kommit till Sverige i högre åldrar som inte blir behöriga till gymnasiet.

– Det som är förvånande är att vi inte har beslutsfattare som adresserar den utmaningen utan kommer med insatser som lovskola, eller en timmes extra studietid. Vi menar att det behövs ett systemskifte som faktiskt innebär att staten tar ansvar för både finansiering och resursfördelning och jämnar ut efter likvärdigheten.

Föräldrars inkomst viktigare

Resultatskillnader har även växt i förhållande till föräldrars inkomstnivåer både för svenskfödda och utlandsfödda elever. Enligt Johanna Jaara Åstrand beror det på att förutsättningarna för olika huvudmän skiljer sig stort idag.

– När det kommer resurser, lärarkompetens, elevhälsa och ledarskap ser det extremt olika ut. Det finns skolor där majoriteten av de som ska undervisa inte har lärarexamen, vi har också ett läge där utlandsfödda är koncentrerade till en minoritet av skolorna.

Flera politiska partier förespråkar att införa ett obligatoriskt skolval men vill inte slopa köer. Kan ett skolval med de förutsättningarna minska skolsegregationen?

– Nej inte alls. Vi behöver ett reformerat skolval som tar bort de mekanismer som spär på skolsegregationen, dels kötid men det handlar också om att ge alla elever möjlighet till att informera sig. Idag har vi inte ett fritt skolval.

Kommer ett statligt ansvar för resursfördelning kunna förhindra att fristående skolor ”sparar” delar av skolpengen för investering i nya skolor eller i vinstuttag?

– Vi menar att vi måste fasa ut hela marknadsskolan. Vi ser inte aktiebolag som långsiktigt hållbara. Eventuella överskott måste återinvesteras i skolan och resurser som är tänkta att stärka elever och lärare ska också stanna i skolan.