"Slutsatsen blir att förslaget inte i nuvarande skick bör läggas till grund för lagstiftning. I stället bör det övervägas på nytt om en lagstiftning av den här typen verkligen bör införas och hur den i så fall bör utformas."
Det är hård kritik som Lagrådet framför till regeringens tilltänkta terrorlagstiftning som ska vara på plats redan 1 juni i år. Att delta i en terrororganisation ska genom lagen kunna avgöras om man exempelvis tar hand om utrustning, ordnar möteslokaler, lagar mat eller ansvarar för transporter.
Juristerna pekar på att förslaget är både otydligt och onödigt. Det finns redan lagstiftning som omfattar terroraktiviteter som finansiering, resor och utbildning. Att utöka lagstiftningen innebär istället risker för att demokratiska rättigheter som föreningsfriheten begränsas, något som gjorde att man röstade ner ett liknande förslag om terrorlagstiftning som kom 2019.
"Lagrådets sammanfattande bedömning av det framlagda förslaget är att det finns en tydlig risk för att det kommer att innebära en alltför långtgående kriminalisering sett till det behov som kan finnas."
Lagförslaget blev känt för offentligheten i början av året först genom turkisk media. Dagens ETC avslöjade då att utrikesminister Tobias Billström (M) sagt att Sverige kommer kriminalisera "terrorflaggor" genom en ny lagstiftning. Justitieminister Gunnar Strömmer har efter det uttalandet sagt att det inte kommer att bli olagligt att "vifta med flaggor" men att en flagga kan användas som bevis för att man deltar i en terrororganisation.
Regeringen kommer trots den svidande kritiken från lagrådet att gå vidare med lagförslaget meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter.
– Vi har inga andra planer, det kommer att bli en proposition som förbjuder deltagande i terrororganisationer för det behöver Sverige, säger han.
Propositionen kommer att läggas på riksdagens bord 9 mars.