Debatt: Sverige måste ta itu med lögnerna om socialtjänsten

På väg hem för att delta i samhällsorienteringsklassen kände jag mig väldigt stressad och tänkte för mig själv: ”Varför känner jag mig så dålig över att delta i en lektion i ett ämne som jag faktiskt gillar!” Det var under covid och vi hade samhällsorienteringsklassen online. Jag tittade på lärarens ansikte på skärmen när hon skrek åt oss: 

”Här i Sverige bör du glömma att ta hand om dina föräldrar, det är inte ditt ansvar, det är regeringens ansvar, förstår ni det!” 

Jag tittade på studenterna och några kvinnor såg förskräckta ut. Jag tror att de missförstod och trodde att de inte kunde ta hand om sina föräldrar. De flesta studenterna kom från byar och två av kvinnorna var analfabeter. Vi var tolv personer, de flesta var kvinnor och bara två män. Alla kvinnor bar huvudduk, inklusive läraren. 

Läraren bad plötsligt en av kvinnorna att slå på sin mikrofon, och när hon gjorde det hörde vi rösten från en nyfödd bebis. Sedan såg vi lärarens ansikte bli rött: 

”Sa jag inte till dig att inte ta med din bebis till lektionen! Sa jag inte till dig att lämna honom på dagis?” 

Kvinnan svarade med skakig röst: 

”Men de sa att de inte kan ta emot honom efter klockan 14.”

Läraren svarade med arg röst: 

”Vem sa det!? Du måste lämna honom där, vi är i Sverige, du måste lämna din baby på dagis även om han är nyfödd. Du måste förstå att i Sverige stannar inte barnet med sin mamma, det är något som man gör i ditt land, inte här.” 

Kvinnan försökte be om ursäkt och såg så rädd ut. Hon försökte förklara att hon förstod det men på grund av att lektionen är på eftermiddagen så kunde inte förskolan ta emot honom. Läraren fortsatte att skrika medan vi hörde bebisen gråta. Läraren sa inte åt henne att lugna ner bebisen och komma tillbaka, utan fortsatte att skrika. 

Sedan fortsatte hon lektionen och jag var tyst hela tiden även fast jag vanligtvis inte håller tyst när jag ser något fel. Då frågade jag mig själv: ”Kan det vara så att jag också är rädd? Den här kvinnan påminner mig om mina lärare hemma i mitt land där de behandlade oss så illa.” Så jag bestämde mig för att jag borde prata. Jag är journalist, om jag inte pratar, vem ska då göra det?

Jag märkte att ju argare hon blev, desto mer ville studenterna behaga henne. Det började med att en tjej ständigt lovordade henne och denna tjej blev hennes favorit och sedan började alla göra samma sak och lovorda henne. Det var som Stockholmssyndromet. Jag bestämde mig för att inte göra samma sak så jag sa till henne: ”Det du gör är inte okej, sättet du behandlar oss på och hur du förmedlar informationen gör att folk känner sig rädda och inte lär sig någonting.”

Hon blev chockad och studenterna var också förvånade, men de var rädda och sa ingenting. Många saker hände efter det, men jag kanske berättar mer om det i en annan artikel. Vad jag kan säga är att jag rapporterade henne till administrationen och bytte klass, och administrationen var mycket hjälpsam och de höll med om att det hon gjorde inte var okej. Men jag vet inte vad som hände efter det.

Jag fick ett meddelande på min telefon från en av studenterna på min Whatsapp och när jag öppnade det var det raderat. Jag skickade tillbaka och frågade vem det var och hon sa: ”Jag ringer dig efter lektionen.” Sedan ringde hon och tackade mig för att jag sa ifrån och hon sa att hon och andra inte kan göra samma sak för de är rädda att de ska ta deras barn från dem. Jag frågade henne: ”Vem ska ta ditt barn från dig!” Hon sa: ”Den svenska regeringen tar muslimska barn.” Jag förklarade för henne: ”Det är bara om du behandlar ditt barn dåligt och de tar barnet från alla familjer som behandlar sina barn dåligt, inte bara muslimer. Tro inte på det där!” Hon sa: ”Nej, jag är säker, många människor har sagt åt oss att vara försiktiga.”

Studenterna var rädda för att de trodde på kampanjen mot socialtjänsten. Den här kampanjen har en politisk bakgrund kopplad till ett land som vill sätta press på Sverige, detta land är också kopplat till ett islamistiskt politiskt parti som har stort inflytande i media. Medier som Al-Jazira och andra hade stor påverkan, de fortsatte att rapportera att ”muslimska barn tas av socialtjänsten”, detta kommer att ha en dålig effekt eftersom det kommer att isolera den muslimska gemenskapen mer och det kommer att göra det lättare för extremister att hjärntvätta dem.

Vad som behövs är en stor kampanj som också rapporteras av stora arabiska medier, inte bara i Sverige, och denna kampanj bör intervjua andra muslimska familjer och avslöja denna kampanj och vad dess verkliga syfte är.

Det bör också finnas en stor medvetenhetskampanj om hur man behandlar sina barn ­eftersom det i många ­kulturer ­anses okej att slå barn och man får inte glömma att även ­avancerade länder som ­Storbritannien till nyligen tillät att slå barn i skolorna. Sverige är avancerat när det gäller barns rättigheter och det är fantastiskt. De nykomna bör förstå detta men inte med hot, eftersom även arabisk-svenska medier bara rapporterar skrämmande nyheter men inget som skulle hjälpa dessa människor att integreras.

Jag är optimistisk och jag vet att det här inte är en hopplös ­situation. Som journalist skulle jag gladeligen delta i vilket projekt som helst som skulle hjälpa till att lösa detta problem.