Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Bara tillsammans kan vi klara omställningen

Dagens ETC.

Om vi talar om klimatet med varandra blir vi kanske räddare men också starkare när vi märker att vi inte är ensamma. Då får vi kraften att göra något, skriver Ingalill Ek från Klimataktion Uppsala.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under hundratusentals år har människan kunnat överleva och undfly faror trots att vår art varken kan flyga, springa eller klättra särskilt bra. Med hjälp av vår samarbetsförmåga och andra mänskliga förmågor har vi sedan begynnelsen arbetat för gruppens gemensamma bästa. Samarbete som överlevnadsstrategi. Problemen som urmänniskan successivt klarade att hitta lösningar på, var förstås hela tiden nya för dem.

Med den globala uppvärmningen som pågår står mänskligheten ånyo inför problem som vi inte upplevt tidigare. Dessutom problem av gigantiska mått: havsnivåhöjning på grund av smältande glaciärer, extrem torka och nederbörd, oregelbundna regnperioder, ovärdiga förhållanden i överbefolkade städer när människor flyttar dit därför att de inte kan försörja sig av vad jorden ger. Listan skulle kunna bli mycket lång.

Men vi är, till skillnad från urmänniskan, inte okunniga om varför vädret tycks bete sig nyckfullt. Vi kan luta oss mot mer än 30 års klimatforskning, forskning som visar oss vad som behöver göras och hur.

Vad är det som behövs för hejda denna skenande klimat­förändring?

Svaret är mer aktivitet på alla nivåer. Kraftfulla politiska initiativ uppbackade av medborgare som både förväntar sig och kräver handling. Dialog och samarbete mellan människor om hur vi kan göra oss oberoende av fossila bränslen och minska andra miljöskadliga ämnen.

Föreställa oss själva och prata med varandra om alternativ till hur samhället ser ut idag. Renare och mer hälsosam luft i städerna, mindre buller, säkrare lekmiljö för barnen, fler träd och parker, mindre stress i vardagen, tryggare platser att mötas på i stadsrummet.

Om vi talar om klimatet med varandra blir vi kanske räddare men också starkare när vi märker att vi inte är ensamma. Då får vi kraften att göra något.