Värnpliktens förträfflighet är en farlig myt

Alla riksdagspartier är överens om att höja försvarsmaktens anslag och är för att rusta försvaret. Budgeten är enorm och högern har satt ribban högt. Runt två procent av BNP ska nås före 2025. Det motsvarar ungefär 108 miljarder svenska kronor men trots det så är planerna för hur försvaret ska byggas ut oklara. Försvar och säkerhet nämns inte med ett enda ord i Tidöavtalet. Detta trots de höga tongångarna under våren och sommaren.

Alla gillar värnplikt

Vi får utgå ifrån vad regeringspartierna sagt innan valet och då inte minst Moderaterna, för trots att de inte är är det största partiet i blocket så var det de som tillsatte försvarsministern. Enligt Moderaterna ska det satsas brett. I mars så lovade Ulf Kristersson ubåtar, utbyggt cyberförsvar och att Gripen-programmet ska fullföljas.

Trots att Moderaterna drev på avskaffandet av värnplikten så är nu alla riksdagspartier är överens om dess förträfflighet. Liberalerna som gammalt officersparti går längst av alla och föreslår att alla 18-åringar i Sverige ska genomföra en tre månader lång grundläggande militär utbildning.

Värnpliktenstvånget är en smidig lösning på behovet att annars göra försvaret till en attraktiv arbetsplats. Med värnplikt kan man helt enkelt tvinga ungdomar dit. Det sägs gynna både stat och beväring. Det är just frågan om värnplikt, som en av få försvarsdebatter, som når allmänheten. Oftast inte som en fråga om just försvarsförmåga utan som en fostrande instans.

2017 skrev sverigedemokraten Markus Wiechel en motion till riksdagen om att införa ett nytt skolämne i högstadiet och gymnasiet med fokus på samhällsplikt. Syftet var att locka fler unga att välja en karriär inom Försvarsmakten men också att fostra. Initierat beskriver han att vår äldre generation kan vittna om att värnplikten har fostrat dem och varit en viktig del i deras mognad. Detta är han inte ensam om. Det är återkommande i idén om värnplikten. Den tillskrivs en fantastisk förmåga att bekämpa såväl brottslighet som att ge unga män en ljusare framtid. Värnplikten gör pojkar till män.

Tyvärr är detta inte sant.

Uteslutande negativt

Forskning på militärjänstgöringens effekter på unga män och kvinnors liv kommer fram till olika resultat men med några få undantag så tycks den nästan uteslutande vara negativ.

Enligt en forskargrupp så dröjde det över 25 år innan inkallade till Vietnamkriget nådde samma ekonomiska nivå som sina jämnåriga som undsluppit kriget. En annan studie visar att brottslighet bland soldater som tjänstgjort i det så kallade Kriget mot terrorismen var betydligt högre än andra personer med samma socioekonomiska bakgrund. Detta kan bortförklaras som en bieffekt av krigets våldsamheter och psykiska påfrestning – men mönstret finns kvar även utan att den värnpliktiga sett strid.

I studien ”The causal effect of military conscription on crime and the labor market” från Göteborgs universitet identifieras samma konsekvenser för de som genomfört värnplikten. Genom att studera livet före och efter värnplikten för unga män på 70- och 80-talen kunde forskarna se att de som kom från mer utsatta arbetarhem och hade hänfallit till brottslighet innan inkallelsen, inte skapade sig en ny riktning i livet tack vare värnplikten. Istället var det precis tvärtom. Arbetslöshet, ekonomiskt stöd och brottslighet tycktes öka bland dem som gjort värnplikten medan värnpliktiga som kom från en mer välbärgad bakgrund upplevde motsatt effekt. Där gjorde istället värnplikten att dessa klarade sig bättre än sina jämnåriga.

Återspeglar klassamhället

Det kan finnas många förklaringar. Att unga tar paus från sina liv gör att de kommer in senare på arbetsmarknaden eller studier. En annan förklaring är att klassamhället återspeglas i Försvarsmakten. Kopplingen mellan de militära graderna och ekonomisk bakgrund är tydlig. Mängden meniga med fäder som har genomgått nioårig skola eller lägre var 29 procent medan samma siffra för sergeanter var 12 procent. För officersgrader är siffran betydligt lägre.

Det innebär att värnplikten skapade en koncentration av människor med samma förutsättningar med samma förutsättning och på sätt förstärkte de tendenser i individen som redan fanns där. Försvarets forskningsinstituts egen metastudie om värnpliktens effekter på den civila arbetsmarknaden talar sitt tydliga språk. Värnpliktens positiva effekter påverkar endast officerare och ingenting tyder på att de påverkar benägenheten att bli kriminell. Värnplikt löser inga andra samhällsproblem utan riskerar att sätta de värnpliktigas civila liv på paus och därför ge dem en nackdel gentemot sina jämnåriga.

Enda alternativet till Nato

Denna verklighet är ett problem för Vänsterpartiet som annars strävar efter att minska klassklyftorna och stärka jämlikheten. Inför återinförandet av värnplikten 2016 sa de att det var deras enskilt viktigaste försvarspolitiska fråga. Det finns en ideologisk bakgrund till den positiva inställningen till värnplikt. Värnplikten ska leda till att militärens intresse ska sammanfalla med folkets istället för den professionaliserade soldatens lojalitet mot sin yrkeskår eller befäl.

Det finns också en betydligt enklare och mer realpolitisk förklaring till denna fokus på värnplikt. Ett totalförsvar är det enda i dagsläget trovärdiga alternativet till att ingå i Nato. Ifall en storskalig värnplikt ska bli grunden för vårt nya försvar så bör dess negativa effekter bekämpas. Det är inte rimligt att unga män och kvinnor ska få en sämre start på vuxenlivet för att staten förpliktat dem att tjänstgöra för landet.