Karin Ivarsson, program­utvecklingschef på kanalen, ser ändå sändningen som oproblematisk.

– Vi har ett brett uppdrag att spegla våra lyssnare, och de vill ibland vara glada och ibland oroa sig. Men det är klart att vi kan bli mycket bättre på att rapportera om klimatet.

Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert på Läns­försäkringar, tycker att ­nyhetsmedier – oavsett om inslagen görs av reportrar eller meteorologer – inte så ­ensidigt ska rapportera om vårens ankomst som en positiv nyhet. Neutralitet är viktigt i båda ­rollerna, säger han. Dessutom har en för tidig vår många baksidor.

– Jag kan förstå att vårens ankomst väcker glädje. Men det skulle ju vara klädsamt om man också rapporterade om vilka konsekvenser det får och varför det har blivit så här.

Han framhäver att många svenskar redan nu upplever nackdelar med en varmare medeltemperatur. Exempelvis drabbar fästingsmittor som borelia och TBE allt fler människor i landet i takt med att klimatkrisen framskrider.

– Då kan man inte säga att man är glad över att våren äntligen är här.

Franska väderrapporter

I fransk public service-tv kommer inslag om en tidig vår förmodligen att skilja sig betydligt från P4-exemplet framöver. Alexandre Kara, som är nyhetschef på bolaget sedan oktober, uppger att han har gjort det till en prioritet att rapportera mer om klimatkrisen.

Därför kommer de dagliga väderrapporterna numera att innehålla klimatupplysningar. Med data och diagram ska väderpresentatörerna på kanalerna France 2 och France 3 redovisa huruvida ett särskilt väderfenomen är ovanligt i ett historiskt perspektiv, och på vilket sätt det i så fall är förknippat med en högre medeltemperatur.

– Vi ska inte bara säga: ”Det kommer att bli soligt eller regnigt imorgon”, utan också förklara varför, säger Alexandre Kara till nyhetsbyrån AFP.

Daglig rapportering viktig

Åsa Rasmussen är chef för väderredaktionen på SVT. Hon tycker att det ska bli intressant att följa det franska exemplet, men ser både tekniska och pedagogiska svårigheter med att inkludera klimataspekten i varje väderleksrapport.

Dels har hon svårt att se vilken typ av klimatrelaterad information som skulle kunna vara relevant att inkludera på daglig basis, eftersom vädret skiftar så mycket. För att kunna urskilja klimatrelaterade trender behöver en längre tidsperiod studeras, framhåller hon.

– Sedan finns ju problemet att om man upprepar något för mycket, så hör man det till slut inte längre.

Martin Hedberg har ett annat perspektiv i frågan. Han anser att det är bra om väderrapporterna innehåller information om klimatet på daglig basis, och inte bara när det är extremväder.

– När det är väldigt varmt och torrt eller kraftiga skyfall är det naturligt att fråga sig vad klimatförändringarna har med dessa fenomen att göra. Men det är också viktigt att rapportera om klimatet när det är så kallat normalt väder. För även dessa dagar är påverkade av klimatet, även om vi märker det mindre då.

Men går det att ge bra förklaringar till hur väderleken är påverkad av klimatet på en och en halv eller två minuter, som de planerar att göra i fransk public service?

– Ja, särskilt om man gör det varje dag. Då behöver man inte förklara allt på första sändningen, utan kan göra det som ett återkommande tema.

Likt Åsa Rasmussen tycker Nina Glans, kanalansvarig på P1, att det franska konceptet är intressant. Men att kopiera det ser hon inte som aktuellt i dagsläget. Hon hänvisar till att väderleksrapporterna redan är långa och deras lyssnargrupp smal.

– Men vi har redan Sveriges största vetenskapsredaktion, och vi rapporterar om klimatkrisen i vetenskapsnyheter och radioprogram som Vetenskapsradion klotet.