Svenska ärter tar upp kampen mot sojabönor

Och någons snabba fotsteg.

Det är Bengt Persson som kommer hastande i korridoren. Han ber om ursäkt för att han är sen och låser upp dörren till sitt rum. Berättar att han precis varit i Alnarp och tagit emot ett stipendium från SLU för betydelsefulla insatser för en levande skånsk landsbygd.

Han hänger av sig finkavajen och lägger diplomet på skrivbordet. Skickar snabbt några sms till affärspartners.

Bengt Persson grundade bolaget Foodhills som tog över Findus anläggningar i Bjuv i början av 2018. Den tidigare ägaren – det europeiska riskkapitalbolaget Nomad Foods Europe – hade då hunnit med att under 2016 varsla Findus alla anställda i Bjuv och att stänga hela fabriken i mars 2017. Beslut som kom som en chock för många.

Foodhills bildades för att driva traditionen med livsmedelsproduktionen vidare i Bjuv, kommunen som är något av ett hem för den gröna ärtan.

Och på Findus gamla fabriksområde huserar idag många små nischade livsmedelsföretag.

Som företaget Gropro, som vi är här för att prata om. Bengt Persson är grundare och VD.

Han lyfter upp en burk från kontorets soffbord och vrider och vänder på den. Innehållet ser lite svampigt ut. Det liknar färs gjord på sojabönor.

– Det här är texturerat ärtprotein, eller färs gjord på gröna ärter. Det är Gropros alternativ till färs på importerade sojabönor, säger Bengt Persson och fortsätter:

– Texturen på produkten ska skapa en köttliknande känsla i munnen.

Sedan försvinner han ut genom dörren ett tag, men kommer snart tillbaka med ett paket djupfryst korv.

Korven är gjord av företaget Culinar på ärtprotein från Gropro.

– För två veckor sedan stod vi på en mässa i Kista och bjöd folk på sådan här korv. Vi hade med oss 600 stycken och alla gick åt. Vi fick bara positiv kritik. Men det är ju förstås inte vi som ska göra korven, det är våra kunder. Vi ska producera råvaran, säger han.

Vad är då Gropro?

Idén till företaget började slå rot i i Bengt Perssons huvud i samband med förhandlingarna kring Findus fabriksanläggning.

– För mig kändes det inte rimligt att avveckla livsmedelssektorn här i Skåne. Här finns så stora möjligheter. Så jag och några affärspartners bestämde oss för att starta Foodhills och köpa Findusanläggningen, säger han.

– Ett av flera projekt vi sedan satte igång handlade om gröna proteiner. Vad kan vi göra av det som inte går till produktionen av vanliga gröna frysta ärter? En av grundidéerna med Foodhills var ju att arbeta med cirkulär livsmedelsproduktion och att öka resursutnyttjandet.

Tankarna på att tillverka gröna ärtproteiner började ta konkret form.

– 2019 träffade jag ett företag som tagit fram en speciell malningsteknik som inte bygger på att slå sönder och krossa produkter, utan mer på att trycka och dra. Sedan kom jag på att vi skulle kunna använda tekniken med vindsikt, som jag känner till från ett annat företag jag arbetat med, för att skilja de olika delarna av ärterna åt – proteinerna, stärkelsen och skalen.

Sagt och gjort, Gropro bildades i maj förra året, 55 miljoner kronor investerades och i höstas började bygget av själva produktionsanläggningen. Allt var på plats vid jul. I februari började Bengt Persson att trimma in maskinerna.

Men hur ser själva proteinfabriken ut?

Vi reser oss och tar oss via källargångar, dörrar och magasin fram till en dörr som det står Gropro på. Eftersom det är en hygienzon innanför är det obligatoriskt med skyddskläder och hårnät. Vi byter om, tvättar händerna och stiger in i anläggningen som består av ett virrvarr av rör och cylindrar. Allt ser väldigt fräscht och högteknologiskt ut med datorsystem som styr produktionen.

Bengt Persson berättar att Gropro till skillnad från vissa andra tillverkare inte använder några kemikalier för att anrika proteinet i ärterna. Genom att utsätta ärterna för varierande tryck och skonsamma vibrationer sönderdelas de utefter naturliga brottytor. De olika komponenterna, protein och stärkelse, separeras därefter med vindsikten. Tekniken är mycket energisnål eftersom hela processen är torr. Det betyder att proteinet och stärkelsen inte behöver torkas efteråt. Det är annars ett produktionssteg som kräver väldigt mycket energi.

– Vi använder bara en femtedel av den energi som används i konventionell teknik, säger Bengt Persson.

Och eftersom inga kemikalier används kan Gropros ärtprotein Krav-märkas. Ärterna odlas i Skåne och södra Halland och hela ärtan används, utan något spill.

Det finns redan köttliknande produkter av ärter i handeln som är såväl Krav-märkta som gjorda på svenska råvaror, som Änglamarks ärtpuckar eller Bärta, en groddad och fermenterad ärta som säljs i form av olika produkter. Men de flesta ärtliknande produkter på marknaden är inte gjorda på svensk råvara och tillverkarna har använt kemikalier i sina processer. 

– Vårt bidrag är att vår råvara är helsvensk och miljövänlig, eftersom vi inte använder några kemikalier och vår tillverkning kräver mycket mindre energi, säger Bengt Persson.. Han är övertygad om att det finns en efterfrågan på ärtfärs.

– Globalt räknar olika analytiker med att marknaden för den här typen av av proteinprodukter kommer att öka med 25-30 procent årligen de närmaste fem till sju åren, säger han.

– Det hade jag på känn när jag drog i gång Gropro. Jag har ju varit i branschen länge.

Gropro deltar i flera olika forskningsprojekt, bland annat hur baljväxter kan bidra till en framtida proteinförsörjning.

– Jordens befolkning växer och fler måste mättas. Det klarar vi inte fullt ut med animalier, utan vi måste ha mer vegetabilier.

I september kan det vara dags för Bengt Persson att ta emot ett nytt pris.

Han är en av tre nominerade till årets Livsmedelspris, som delas ut av nätverket Livsmedel i fokus. Han tävlar mot jättar som Coop och Svenskmärkning AB.

I motiveringen står det: ”Bengt Persson är en visionär och pionjär inom hållbar cirkulär livsmedelsproduktion. Han har skapat den första proteinfabriken, hett efterlängtad av den svenska marknaden”.