Serbien • Afghanistan • Libyen – Här är Natos ”humanitära krig”

Världen var fortfarande djupt skakad efter världskriget när USA:s president Harry Truman den 4 april 1949 ställde sig i podiet mellan de pampiga kolonnerna i Departmental Auditorium i regeringskvarteren i Washington och höll ett högstämt och filosofiskt tal: ”Vi tror inte att det finns blinda historiska vindar som sveper människor den ena eller andra vägen. I vår egen tid har vi sett modiga män övervinna hinder som tycktes oöverstigliga [...] Vi kan välja slaveri eller frihet, fred eller krig.” Formuleringarna var så abstrakta att det var oklart om hans ord främst syftade på det för några år sedan besegrade Nazityskland, eller på den nya uppseglande fienden Sovjetunionen. Sedan klev han ner och skrev tillsammans med elva andra statschefer, tio från Västeuropa samt Kanadas, under dokumentet som grundande militäralliansen Nato. Den viktigaste principen var: ett angrepp på en av medlemsstaterna ska betraktas som ett angrepp på alla.

Då var de tolv; organisationen har sedan i olika steg utvidgats och har idag 30 medlemmar. Och snart kan de bli 32, om Sverige och Finland ansluter.