Men Nordea är inte ensamt med sina ekonomiska framgångar. När alla fyra storbanker visat sina rapporter för årets andra kvartal är bilden tydlig – bankerna går bättre än på mycket länge. Medan många svenskar knappt har råd med semester kan bankerna jubla.

– Årets bankvinster är inget annat än kraftiga övervinster. Långt över snittet, säger Claes Hemberg, oberoende ekonom med en lång bakgrund som sparekonom på Avanza.

100 miljarder i vinst – hittills

Ett skäl till att det går bra för bankerna, men inte för företag och privatpersoner, är just bolåneräntorna. De har höjts betydligt mer än räntan på sparande. Bankernas marginaler på insättningar har därmed ökat, och då växer räntenettot. För Swedbanks del har det bidragit till att vinsten fördubblades andra kvartalet i år, till drygt 12 miljarder kronor.

– Det är framför allt drivet av räntenettot, säger vd:n Jens Henriksson till TT.

Bankens räntenetto ökade med hela 80 procent under årets andra kvartal. Även hos SEB ökade räntenettot rejält, med över 50 procent. Båda bankerna gör dessutom rejäla vinstlyft. När Handelsbanken presenterade sitt resultat under onsdagens syntes samma mönster: rejält ökat räntenetto, rejält ökad vinst. Tillsammans har de svenska storbankerna gjort en vinst på nästan 100 ­miljarder hittills i år. Claes Hemberg kallar rekordvinsterna för groteska och säger att de utgör ett samhällsproblem.

– Att branschen för bolån inte fungerar bättre är ett stort problem för både individen och samhället. En välfungerande marknad hade pressat vinsterna till smulor.

Finansministern: ”Stötande”

Att bankerna tjänar mer pengar än någonsin på räntorna, samtidigt som många svenskar har svårt att betala sina bolån, har fått såväl Socialdemokraterna som regeringen att reagera. ­Mikael Damberg, ­ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, kallar bankernas storvinster provocerande, och under våren har finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallat till sig bankcheferna för möten. Nu säger hon att det kan behövas fler politiska initiativ för att öka konkurrensen på den svenska bankmarknaden, och att storbankernas växande räntemarginaler är stötande.

– Bankerna rapporterar på nytt historiskt höga vinster. Detta mycket tack vare att de kan ta ut högre ränta på sin utlåning än vad de ger på löne- och sparkonton. Vi har visserligen sett att räntan på inlåning höjts litegrann på senare tid, men det är fortfarande stor skillnad mot vad exempelvis ett bolån numera kostar, skriver hon i ett mejl till DN.

Men de åtgärder som regeringen hittills genomfört eller aviserat räcker inte på långa vägar, säger Kalle Sundin, utredare på den oberoende fackliga tankesmedjan Katalys.

– Det är löjeväckande att ­Elisabeth Svantesson snällt ringer till bankdirektörerna och ber dem att sluta tjäna pengar. Hon måste så klart hota med lagstiftning som sätts in om bankerna inte gör förändringar. Man måste visa att man menar allvar.

Claes Hemberg håller med. Det krävs åtgärder från politiskt håll, samtidigt som även de med bolån behöver bli mer aktiva.

– Hela 3 av 4 är passiva. Naturligtvis ger det enormt dyra bolån. Kruxet är att bolån är Svenssons största utgift. Därför är bolånejättarnas övervinster ett samhällsproblem. Vi har exempelvis sett mycket sundare reaktion i matvärlden. Svensson har gått från Ica till Willys. Samma rörelse vore sund och önskvärd i bolån. Men den branschen cementerar, stoppar och hindrar bolånare på helt andra sätt. Därför räcker det inte med att Svantesson ringer runt. Problemen är djupare. Det är en fråga om en rad ingrodda systemfel.

Värre i Sverige

Sverige sticker dessutom ut. I andra länder i Europa är bankerna inte lika lönsamma, enligt Finansinspektionens senaste Bankbarometer. Där skriver de att skillnaderna dessutom har ökat, och att förklaringen framför allt är att ränteintäkterna från bankernas utlåning ökat betydligt snabbare än räntekostnaderna på bankernas inlåning. En jämförelse med nordiska banker som SvD publicerade förra veckan visar på liknande tendens – räntenettot hos de svenska storbankerna ökar betydligt mer än hos övriga nordiska storbanker.

Kalle Sundin tycker att bankkonkurrensen måste stärkas, och menar att regeringen kan se till att statliga banken SBAB sänker sina avkastningskrav under en tid. Det måste också bli lättare för kunder att byta bank och finnas en större transparens om vilka räntor folk har. Argumentet att det är bra att bankerna tjänar pengar för att det behövs en buffert i sämre tider, som Swedbanks vd Jens Henriksson säger till SVT, ger han inte mycket för.

– Säg det till de som sitter med enorma räntekostnader och inte får ihop det. Som inte har en buffert. Sju av tio LO-medlemmar äger sitt boende och många har det väldigt tufft. Det är en levnadskostnadskris och då måste bankerna ta ansvar, inte göra enorma vinster på människors bolån, säger Kalle Sundin.

Kalle Sundin tror att människor har förståelse för att högre räntor behövs för att trycka ner och bekämpa inflationen.

– Men tanken är inte att storbanker ska göra rekordvinster på människors svåra situation. Det är egentligen en direkt överföring från ­människors lön direkt till bankernas vinstkassa.

Tycker du att bankerna gör tillräckligt för sina kunder?

Sara Dimberg, 27 år, arbetshandledare, Hallstahammar

– Absolut inte. Jag tycker inte att pengar är allt, men det blir fel om vanliga människor ska betala vinsterna. De ska se till så att vår ekonomi går ihop, som det är nu är det inte lika villkor. Bankerna kan väl gå med vinst när det är bra för kunderna också? Tycker jag.

Elin Nilsson Öst, 34, handläggare LSS, Västerås

– Jag förstår att bankerna vill tänka långsiktigt, men just nu tänker allmänheten från dag till dag för att få ihop sin ekonomi och de borde också få tänka mer långsiktigt. Genom bankernas beslut kan allmänheten få större möjligheter. Så jag tycker de ska höja sparräntan ordentligt. Jag har själv bytt bank för att få större sparränta.

Inger Westring, 71 år, tidigare tandsköterska, Gävle

– Nej, det tycker jag inte. De kunde höja sparräntan tillexempel. Gott och väl. De går med jättevinst och vi har det taskigt. Det är inte schysst tycker jag.

Lukas Lejring, 45 år, säljer flygplan, Frankrike

– Ja men det tycker jag. Jag har jobbat på bank. De ger bra råd­givning, hjälper med att lägga om lån och sparande. Sen tycker jag att staten har ett stort ansvar i att se till att det finns ­konkurrens mellan bankerna. Om de gör det ordentligt så blir det bättre för oss kunder.