Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vuxna måste flytta på sig – låt 16-åringar rösta

Låt 16- och 17-åringar rösta, skriver debattörerna.
Låt 16- och 17-åringar rösta, skriver debattörerna. Bild: Bild: Hanna Franzén/TT

Dagens ETC.

Sverige är byggt av vuxna för vuxna, där bestämmelser och rättsnormer gynnar myndiga. Unga förblir underrepresenterade i de politiska rummen och saknar både utrymme och makt i samhällsutvecklingen. Men det problemet går att lösa.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Eftersom unga redan idag är underrepresenterade i politiska församlingar och beslutande organ, innebär det att ungdomarnas perspektiv och åsikter saknas inom de politiska rummen, där samhällsfrågor diskuteras och beslutas om. Vår nuvarande demokrati utelämnar alltså ungdomar. Ungas möjligheter är både begränsade och ser annorlunda ut beroende på var man befinner sig geografiskt. Enligt demokratiutredningen ”2016 – låt fler forma framtiden!” skulle en sänkt rösträttsålder kunna innebära en konkret förstärkning av ungas möjligheter till inflytande inom den representativa demokratin. Barnkonventionen, som numera är svensk lag, betonar vikten av att barn under 18 ska kunna göra sina röster hörda. En sänkt rösträttsålder är nödvändig att utöka ungas möjlighet att påverka sitt samhälle.

Några av de länder som numera har allmän rösträtt från 16 års ålder är Argentina, Bosnien-Hercegovina, Brasilien och Österrike. I nuläget är Österrike det enda EU-landet som tillåter 16-åringar att rösta i nationella val. I Norge och Tyskland är rösträttsåldern enbart sänkt för lokala val, där sänkningen visat ett större valdeltagande för första­gångsväljare i åldern 16–17 år än övriga förstagångsväljare.

I Sverige har demokrati­utredningen föreslagit en sänkt rösträttsålder i valda kommuner, men vi anser att det inte är tillräckligt med en sänkt rösträttsålder i kommunala val, 16- och 17-åringar bör även få rösta i de nationella och regionala valen.

Att 16- och 17-åringar inte får rösta, leder till att många potentiella väljare försvinner, enligt SCB:s befolkningsstatistik från 2019 cirka 220 000 personer. Genom att exkludera ungdomar i det politiska forumet försvinner ungas deltagande i demokratiska processer. Att sänka rösträttsåldern till 16 år anser vi är en förutsättning för att unga ska intressera sig för både partipolitik och samhällsfrågor. Ett bredare samhällsintresse bland unga är nödvändigt för att hålla demokratin levande och bilda solidariska demokrater.

Att neka oss unga rösträtt är att se på oss som andra klassens medborgare. Tidigare rörelser som krävt att andra grupper än den med makten ska få rösträtt – kvinnor, fattiga och personer med vissa intellektuella funktionsnedsättningar, har alla möts av samma argument som vi gör idag. Vi anses inte vara kloka nog, ha erfarenheten eller ens förmågan att fatta ett rationellt beslut. Men det är inte anledningen till att vuxna får rösta.

Rösträtt ges idag till alla medborgare som är 18 år eller äldre, oavsett intellektuell förmåga, utbildningsnivå eller tidigare engagemang och valdeltagande. Vi vet att dagens unga är engagerade, och vi har all bokstavligt talat världens kunskap i våra fingertoppar, mer information än tidigare generationer någonsin tidigare haft. Vår besatthet av 18-årsdagen är inget annat än ett kulturellt fenomen – och vem ska ändra på det om inte vi? Om inte nu, när?

////

/ Elias Artur Fjellander

Förbundsstyrelseledamot Rädda
barnens ungdomsförbund

/ Sigge Eriksson

Styrelseledamot Sveriges ungdomsråd

/ Rosa Sengozi

Styrelseledamot Sveriges ungdomsråd

00:00 / 00:00