Debatt. .

2020-08-24 04:00
Utan kärnkraft och med ett fokus på flexibilitet och variabel förnybar kraft kan Sverige undvika effektbrist, menar debattören. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Utan kärnkraft och med ett fokus på flexibilitet och variabel förnybar kraft kan Sverige undvika effektbrist, menar debattören.
Puffetikett
Dagens ETC

Vi klarar oss utan kärnkraften

Marknaden vill ha förnybart, inte kärnkraft. Och kärnkraften är inte så planerbar så man kan tro, det visar inte minst stängningen av Ringhals 1 under sommaren på grund av okänt fel. Det skriver Lennart Söder, professor i elkraftssystem, i en slutreplik i debatten om behovet av ny kärnkraft i Sverige.

Wallenius-Kaliff kommenterar den 20 augusti mitt tidigare inlägg i Dagens ETC.

De skriver: ”Ny vindkraft är alltså beroende av höjda priser på elmarknaden för att bli lönsam, vilket inte skulle vara ett krav för fortsatt drift av Ringhals 1”. Ja, det är vad Wallenius-Kaliff tror, men det är uppenbarligen inte marknadens bedömning (det vill säga de som betalar) eftersom det har tagits beslut om mer än 70 miljarder kronor i ny vindkraft sedan 2017 samtidigt som Vattenfall beslutat att lägga ner Ringhals 1.

De skriver vidare att: ”De rapporter som Söder hänvisar till bygger på en kraftig utbyggnad av en rad tekniska åtgärder för att elsystemet ska fungera när kärnkraften fasas ut. Kostnaden för dessa åtgärder beräknas av energiföretagen leda till ett elpris på 65–70 öre/kWh på den nordiska elmarknaden, alltså mer än en fördubbling av dagens elpriser, trots att vattenkraften fortsatt antas producera el till dagens kostnader.”. Ja, 65 öre/kWh finns i ett scenario med enbart förnybart. Men, den högre kostnaden i den rapporten, jämfört med kärnkrafts-alternativet, bygger på en felaktig beräkning av systemkostnaden, se rapporten ”Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?”, sidan 37–38.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Wallenius-Kaliff fortsätter med: ”Även om enstaka kärnkraftverk, som Ringhals 2, stängs på grund av tekniska skäl efter 45 års drift, så är det orimligt att påskina att den genomsnittliga tekniska livslängden för dagens kärnkraftverk skulle bli lägre än 60 år.” Det är korrekt att det nog finns kärnkraftverk som kan vara i drift längre än 45 år. Men problemen som uppstått denna sommar beror bland annat på att man i planeringen förutsatt att kärnkraftverk skulle vara i drift med hög tillgänglighet. Vilket inte var fallet och orsakade extra höga priser. Det kan tilläggas att, till exempel Ringhals 1 som fick ett special-avtal med Svenska kraftnät, just nu (åtminstone 13–19 augusti, 2020) tagits ur drift på grund av okänt fel, det vill säga kärnkraften är inte alltid så planerbar som många tror.

Och de fortsätter med: ”Därför måste de förnyelsebara energikällorna vila på en hållbar baskraft. Faktum är att årets kraftbalansrapport från Svenska kraftnät återigen visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen fortsätter att minska och att importberoendet under topplasttimmen ökar.”. Angående påståendet att man måste ha en ”hållbar baskraft”, så är det flexibilitet som behövs i ett kraftsystem med mycket variabel förnybar kraft.

Och Svenska kraftnät har i sin rapport Långsiktig Marknadsanalys, 2018 visat att man även helt utan kärnkraft i Sverige, mycket högre elförbrukning, och fem gånger mer vindkraft än 2019, kan uppnå en mycket låg risk för effektbrist. Och den går att få ännu lägre på ett fossilfritt sätt, vilket man dock inte ännu studerat. Olika metoder finns beskrivna i ovanstående rapport, sidan 18–19.