Debatt. .

2019-09-10 04:00
”Är verkligen mer konkurrens vad vi behöver?  Är det inte en ­skriande brist på samarbete i samhället?”, skriver Kerstin Eldh. Foto: Claus Gertsen/TT
”Är verkligen mer konkurrens vad vi behöver? Är det inte en ­skriande brist på samarbete i samhället?”, skriver Kerstin Eldh.
Puffetikett
Dagens ETC

Vi behöver ett Samarbetsverk, inte ett Konkurrensverk

Varför har vi egentligen ett konkurrensverk som mest hjälper privata verksamheter och slår sönder offentliga samarbeten? Det vi egentligen behöver är mer samarbete och mindre konkurrens, skriver Kerstin Eldh.

Varför finns det ett Konkurrensverk?

De statliga verken är myndigheter genom vilka regeringen i praktiken utövar politik. Varje år beslutar regeringen om regleringsbrev där det står hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda.

Så frågan är vad som är tanken bakom Konkurrensverket, den myndighet som regeringen Bildt skapade i sann nyliberal anda 1992.  Den har enligt hemsidan till uppgift att arbeta för en ”effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet”.

Är verkligen mer konkurrens vad vi behöver?  Är det inte en skriande brist på samarbete i samhället?

”Det krävs mer samarbete mellan myndigheter”, säger Sofia Ekelöf, chef för eSam (Samverkan mellan 23 myndigheter och Sveriges kommuner och landsting) till Ekot. Hon vill att myndigheterna utvecklar ett nytt it-system tillsammans. Det är dyrt att utveckla men resurserna blir större om man samarbetar.

Sedan regeringen Bildt såg till att Sverige fick ett Konkurrensverk har det konkurrerats inom offentlig sektor. Aftonbladets ledarskribent räknar upp: ”Vårdcentralerna, skogen, tågen, gruvorna, posten, elnätet, telefonin, bussarna, för­skolorna, äldreboendena, järnvägen...” och frågar; ” Har tågen blivit punktligare? Posten mer leveranssäker? Elen billigare? Sjukvården bättre? Medicinen mer tillgänglig?”

Svaret på den sista frågan borde bli nej, tycker vi som läst alarmerande artiklar om läkemedelsbrist på apoteken i sommar.

Men Konkurrensverket svarade ja när man precis före sommaren ordnade ett seminarium där det i inbjudan stod: ”Vi belyser hur läkemedel blivit bättre och billigare i EU och i Sverige.”   

När Konkurrensverket förbjöd ett antal skånska kommuner att köpa avfallstjänster av sitt gemensamt ägda bolag Sysav utan upphandlingsförfarande, blev Högsta förvaltningsdomstolens dom att det agerat utanför sitt kompetensområde. Konkurrensverket nöjde sig inte med domen utan satte igång en ny utredning mot kommunerna och Sysav.

Det är dock inte alltid som Konkurrensverket är för konkurrens. När kinesiska MTR klagade på att SJ inte sålde deras biljetter så gick Konkurrensverket till regeringen och fick dem att tillsätta en utredning för att hjälpa MTR. När det gäller att gynna privat verksamhet ställer Konkurrensverket upp. Att järnvägstrafiken blivit mycket sämre efter privatiseringarna och avskaffandet av den sammanhållna järnvägstrafiken är inget som verkar intressera Konkurrensverket. Det är inriktat på att slå sönder kommunala samarbeten som Sysav och att främja privatisering av offentlig verksamhet. Vilket också är fullständigt logiskt med tanke på att det skapades som ett led
i det stora nyliberala systemskiftet i början av 1990-talet.

Frågan är var regeringen står. Är konkurrens viktigare än samarbete?  Ska specialistläkare på olika sjukhus tvingas vara hemlighetsfulla med att de träffas för att deras chefer vill att de ska konkurrera, inte sam­arbeta?  Eller ska de få en chans att lära av varandra för att kunna ge patienterna så bra sjukvård som möjligt?

I sin första regeringsdeklaration lovade Stefan Löfven att skrota New Public Management, NPM. Sedan tillsattes Tillitsdelegationen för att utreda hur det skulle gå till. Den har nu avgett några rapporter med mycket goda råd men undviker de grundläggande frågorna, vad privatiseringarna och lönsamhetstänket har för betydelse.

Till ledningen för Tillitsdelegationens fortsatta arbete, efter att Laura Hartman avgått, har Finansdepartementet utsett generaldirektören för Konkurrensverket, Rikard Jermsten. Här reser sig ytterligare frågor.

Vad har Finansdepartementet tänkt att Jermsten ska ha uppgift i Tillitsdelegationen? Tillit bygger på samarbete, inte konkurrens.

Och varför är det Finansdepartementet som har hand om dessa frågor som handlar om demokrati, när regeringen har en demokrati­minister?

Och kanske den viktigaste frågan:

Varför finns det ett Konkurrensverk och inte ett Samarbets- eller Tillitsverk med uppgift att se till att offentlig sektor samarbetar för medborgarnas bästa?

Kerstin Eldh 
Aktiv i Nätverket för gemensam välfärd.