Debatt: Varför slutar ni inte trampa på oss som ligger?

Fyra som har varit med i Tro, hopp & mod har avlidit. Tommy Persson, Ingemar Andersson och Olle Ahlénius dog 2014. Tommy Berglund dog 2017. Vi har inte haft det lätt någon av oss i teatergruppen. De var fortfarande unga, men med ett mer rättvist samhälle hade de levt i flera decennier till.

Vi i teatergruppen har fått kämpa för att något sånär klara tillvaron. Umeå kommun och många politiker i Umeå har lovat oss pengar när vi har gjort otaliga ansökningar till våra seminarier om allas lika värde. Tro, hopp & mod har fått hjälp av Svensk Socialpolitisk Förening som har stöttat oss i alla lägen. Owe Persson och Lisbeth Lundahl har skickat in många ansökningar om pengar för att vi skulle kunna fortsätta. Men alla ansökningarna har nekats, förutom att vi fick mindre summor till våra näst sista och sista föreställningar.

Kärnhuset vill jag tacka som har låtit oss ha teaterträning i deras lokaler, de har stöttat oss och är våra vänner. Vi fick en del pengar under kulturhuvudstadsåret av Umeå kommun. Men en politiker överklagade beslutet i alla instanser, så det tog över ett år innan vi fick pengarna som vi var utlovade. Vi har fått lite stöd och medel från LO och kyrkorna.

Många politiker har sagt: Gör en ansökan så får ni pengar! Vi har gjort väldigt många ansökningar under årens lopp. Men vi har inte fått de utlovade pengarna. Nu hade vi vår avskedsföreställning på Frälsningsarmén den 4 maj 2017. Vi har bjudit upp kommunen och politikerna på dans hundra gånger men fått nobben. Nu har vi fått nog. Nu säger vi nej i vår tur, till att bli uppbjuden på dans.

Jag är upprörd och besviken på Umeå kommun och många politiker här i Umeå. Vi har blivit förtalade och motarbetade av så många. Signaturen Arg Kulturtant skrev en anonym insändare i VK och menade att vi i teatergruppen och Leif Stenberg tjänat enormt mycket med pengar. Hon menade att sådana som vi, som lever i skiten, inte skulle ha pengar från kommunen för att kunna berätta om våra liv.

Det är så skrattretande och löjeväckande så att jag saknar ord för vad jag ska säga. Jag skulle bara vilja be Arg Kulturtant om en enda sak: Dra åt skogen! Men det var Kulturtanten som vann.

Nu har vi i teatergruppen fått nog! Det är långtifrån bara en fråga om pengar. Vi vill bli bemötta med respekt och värdighet. I dag är det inte så. Jag och de andra i teatergruppen vill inte alltid bli bespottade och stampade på. Även vi är människor. Vi har rätt att bli bemötta som andra medborgare.

Jag är mycket arg och ledsen över hur fruktansvärt dåligt vi har blivit behandlade. Men nu har den sista droppen runnit över bägaren. Vi krusar inga bönder. Vi har helt enkelt fått nog. Vi kommer inte ge upp hoppet om en ljusare framtid. Men vi har gett upp hoppet om många politiker och andra människor i Umeå som behandlar oss ovärdigt.

Men vår kämpaglöd och vårt engagemang, vår tro, hopp och mod kan ingen ta ifrån oss. Vem har vunnit på att Tro, hopp & mod lagts ner? Inte är det den vanliga, hederliga och enkla människan. Högdjuren kanske tycker att de har vunnit, men det är en pyrrhus-seger. Vårt tålamod är slut, därför säger vi adjö.  Vi kommer att fortsätta vår kamp för alla människors lika värde, men på andra sätt.