Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Varför inte diskutera andra modeller?

Borde vi inte börja med vad vi vill att verksamheten ska åstadkomma, i stället för att försöka baxa in den i en färdig mall från någon managementkonsult, undrar Kerstin Eldh i sin debattartikel.
Borde vi inte börja med vad vi vill att verksamheten ska åstadkomma, i stället för att försöka baxa in den i en färdig mall från någon managementkonsult, undrar Kerstin Eldh i sin debattartikel. Bild: Bild: Magnus Bergström

Dagens ETC.

Är verkligen Lean, ett organiseringssystem hämtat från den japanska bilindustrin, det bästa föredömet för den svenska sjukvården, ja hela den offentliga sektorn? Det undrar dagens debattör.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Är verkligen Lean, ett organiseringssystem hämtat från den japanska bilindustrin, det bästa föredömet för den svenska sjukvården, ja hela den offentliga sektorn?  Varför inte titta på andra förebilder och seriöst diskutera syftet med verksamheten, där låga kostnader bara är en del och hög kvalitet och arbetsmiljö absolut inte får glömmas bort? 

Under 1970-talet diskuterades arbetsorganisation både inom delar av vänstern och inom storföretagen. För vänstern var utgångspunkten arbetsplatsdemokrati, och diskussionen påverkade i viss mån den offentliga sektorn, till exempel fick vissa själva lägga sitt schema. Från industrins sida handlade det om att lättare rekrytera arbetskraft eftersom det var svårt att få folk till det själsdödande löpande bandet. Experiment med självstyrande grupper infördes inom vissa delar av industrin men när man ökade arbetslösheten i början av 1990-talet, blev det lätt att rekrytera. Då återgick industrin till det löpande bandet som var billigare. Man sparade kostnader till priset av usel arbetsmiljö för de anställda.  Lägre kostnader måste alltid vägas mot vad de får för effekt och vad vi vill uppnå.                                                 

I höstas hade Gemensam Välfärd Malmö ett seminarium där norska fackliga representanter presenterade Modellkommunmetodiken. Både S- och V-representanten var positiva till denna modell, liksom deltagande sjukvårdspersonal. Varför förespråkar inte Magnus Petterson denna organisationsmodell som hans partisekreterare skrivit en bok om?

Forskaren Patrik Hall skriver i Managementbyråkrati om Lean, som är en variant av New Public Management (NPM), att det säljs in till chefer som ett besparingsprojekt, medan det serveras som ett sätt att lösa problem för personalen. Det är klart att personal, som annars aldrig har möjlighet att diskutera sina arbetsförhållanden blir positiva, om de får en chans. Men när det inte leder till långsiktiga förbättringar, utan bara till nerskärningar, blir inte inställningen lika positiv. 

Leanförespråkarna i ETC tar avstånd från Region Skåne. Men Skånes universitetsjukhus har beskrivits som föregångare när det gäller Lean Healthcare. Det går inte att påstå att det inte handlar om Lean när det visat sig att det inte fungerade. Och att beskriva One Stop Breast Clinic som ett exempel på Lean är sanslöst fräckt eftersom denna klinik lades ner av kostnadsskäl när Lean infördes i Region Skåne.

Är det verkligen kostnader vi ska jaga till varje pris? När den skotska sjukvården lämnade NPM minskade dödligheten med 12 procent. Naturligtvis är det viktigt att vara varsam med de ekonomiska medel man lägger ner i verksamheten, men man måste också väga dem mot alternativkostnader. 

Svenska läkaresällskapet har startat projektet ”En värdefull vård” (SvD 2014-05-26). De skriver att ekonomin ”i stället för att vara ett medel för att uppnå ett mål blivit målet i sig”. De har andra utgångspunkter än Lean: ”Hur kan vi skapa en vård som förverkligar Hälso- och sjukvårdslagens mål? Hur kan vi bedriva en vård där patientens medicinska behov är ledstjärnan?”

Är det inte så vi bör resonera: att börja med vad vi vill att verksamheten ska åstadkomma, i stället för att försöka baxa in den i en färdig mall från någon managementkonsult?