Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vår gemensamma ordlista för förändring

Bild: Foto: Nora Lorek/TT, ETC Faksimil

Dagens ETC.

I artikeln En ordlista för förändring i måndagens tidnings efterlyste Ulrika Lindahl exempel på högerns nyord som behöver omdefinieras av vänstern. Saker som förstör vår miljö och vår jämlikhet behöver få sina rätta skyltar. Här är några av era exempel.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vårdtagare inom hemtjänsten, det vill säga människor som bor hemma men inte klarar sig själva helt och hållet benämns ”kund” eller ”brukare”. Hu!

Marita Dedorson

Bidrag. Det har nu av Moderaterna i sin retorik inkluderat även vår sjukpenning, vab, a-kassa och andra delar av vårt sociala skydd.

Det som vi alla betalar in till varje månad som en försäkring för att om det händer oss något, så är vi täckta av den. Vilket har fått människor runt om att tro att en miljon människor går på bidrag.

Så är du sjuk i influensa i 3 veckor så går du på bidrag. Hm. (De som från och till har behov av ekonomiska bidrag under ett år är i själva verket cirka 240 000.)

Charlotta Evenson

Jag har jobbat i 20 år med icke vinstutdelande aktiebolag. Alltså bolag som i sin bolagsordning angett att syftet med företaget är ett annat än att skapa monetär vinst till fördelning bland aktieägarna. Syftet är att uppnå sociala vinster och positiva samhällseffekter.

Bolagslagen öppnar den möjligheten kapitel 3, §3!

Därför vill jag påtala en liten men viktig sak. För ord har betydelse! Vinstdrivande är för tankarna både rätt och fel. Det inrymmer naturligtvis att det inte ska vara vinsten som är drivkraften men benämningen innehåller också en komplikation. Ska man vara motsatsen så blir det förlustdrivande!! Varje företag, också sociala företag behöver ett visst överskott. 

Jag tycker att det korrekta är att benämna ”friskolorna” som ”privata vinstutdelande skolföretag”. Syftet är att tjäna pengar, verksamhetsföremålet är skola.

Företag liknande dem jag förordar återinvesterar sitt överskott i de samhälleliga mål som ägarna bestämt sig för att tjäna. Eventuellt överskott lämnar inte verksamheten!

Jag vill kalla dem not-for-profit-företag. Om vi överhuvudtaget ska ha några alternativ till offentlig drift så är det här den önskvärda och urskiljande verksamhetsmodellen.

Håkan Björk

Här kommer ett ord jag stört mig på och som används frekvent och förslag på hur det istället skulle kunna omskrivas.

Utsatta områden - områden med hög andel socioekonomiskt stressade, integrationsbenägna områden, ekonomiskt eftersatta områden.

Christine Falk

Det klassiska exemplet, ingen nyhet, men alltid användbart:

Arbetsgivare bör ersättas med arbetsköpare

Gudrun

Teknikoptimist. Populärt epitet bland borgerliga politiker när de beskriver sig själva, oftast med attributet ”sund”. Används framför allt för att förklara sin djupa tro på det magiska tricket ”grön” exponentiell tillväxt i all evighet, amen. De sätter sig gärna frivilligt i flygplan med risk att störta vid en resa av fem − såvida inte en medföljande flygtekniker under resans gång kommer på något grymt fiffigt, vilket förstås hen hjältemodigt kommer att göra, precis som på bio. Borde kallas blind teknikfanatiker.

Marknadslösningar. Sedan industrialismens barndom har näringslivet närmast ohämmat profiterat på naturens och människors resurser, låt vara till en exempellös standardhöjning för befolkningen, men till ett ohyggligt pris för kommande generationer och andra arter. Samma näringsliv vill nyliberalerna ska ikläda sig ledartröjan för att lösa de miljöproblem det själv ställt till med, givetvis med fortsatt god profit (helst högre för investerarnas avkastningskrav har gudbevars ökat sen det begav sig). För restaureringen av klimatet, en process som lär ta minst ett sekel, ska vi sätta vår tillit till ett näringsliv vars ägare mest bekymrar sig om kvartalsrapporterna. Borde benämnas marknadsslösningar.

Per Jernberg

 

Trängsel är inte vidare trevligt. Skatt är kanske lite negativt laddat. Ett förslag är istället att kalla trängselskatt för miljöavgift.

Bo Hermansson 

Jag har länge stört mig på ordet miljöbil. En sådan är såklart inte bra för miljön, bara i bästa fall ytterst marginellt något mindre skadlig och i många fall inte ens det har det visat sig.

Vad man ska ha istället vet jag inte. Föreslår att vi följer Norges exempel där miljöbil betraktas som falsk marknadsföring och är förbjudet att använda i reklam.

Bengt

Driv nu igenom en förändring genast på redaktionen. Slog det mig då jag läste om Östlings vinstdrivande friskolekoncern. Privatskole- hade varit så mycket bättre.

Cajsa