Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vändpunkt är något helt nytt

I tisdags presenterade Partiet Vändpunkt sina EU-kandidater, Kitty Ehn, till vänster, och Valter Mutt, till höger. I mitten partiets talesperson Carl Schlyter.
I tisdags presenterade Partiet Vändpunkt sina EU-kandidater, Kitty Ehn, till vänster, och Valter Mutt, till höger. I mitten partiets talesperson Carl Schlyter. Bild: Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

Vi tror att tiden är mogen för nya visioner och nya vägar för att uppnå dem.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I en debattartikel (Dagens ETC 190301) menar Per Gahrton att Partiet Vändpunkt skulle vara ett utbrytarparti vars ideologi har mikroskopiska skillnader med Miljöpartiet. Detta påstående är både missvisande och direkt felaktigt, vi tackar Per Gahrton för tillfället att få förklara vad Vändpunkt står för.

Partiet Vändpunkt har startat som en reaktion på den samhällsutveckling som pågått i Sverige under lång tid. Vad som skett är en förskjutning där medborgaren alltmer har blivit en kund vars enda syfte är att köpa och sälja på en marknad. Det är en förskjutning kring allmänintresset, där privat kapital har trängt in i alla vrår av det gemensamma och vinstintresset tillåts diktera utvecklingen i hela samhället. Det är inte minst en förskjutning när det gäller anständigheten i det demokratiska samtalet, där människor som år efter år lämnats efter, fått lägre inkomster och sämre samhällsservice bekvämt avfärdas som ”missnöjesröster”.

Den här utvecklingen vill vi motverka. Det är därför vi presenterat en mängd sakpolitiska förslag inte bara för att bemöta klimatkrisen och minska klyftorna mellan stad och land och rik och fattig, utan också för att förändra den grundläggande drivkraften i samhället. En förändring där vinstintresset och den ekonomiska tillväxten går från att vara det enda målet till att bli underställt de klimat-, miljö- och sociala mål Sverige behöver för att kunna klara både omställning och sammanhållning.

Det är en berättelse och en vision för framtiden som har gett ett långt större gensvar än vad vi kunnat föreställa oss. På mindre än två veckor lyckades vi nå samtliga våra insamlingsmål och kan nu ställa upp i det kommande EU-parlamentsvalet. I den kandidatlista till valet som vi presenterar på tisdag finns flera personer som tidigare har varit aktiva i Miljöpartiet, men även de som varit aktiva i andra partier samt många helt utan tidigare partipolitiskt engagemang. Många av våra medlemmar har aldrig förut varit partipolitiskt aktiva, vilket borde glädja alla som önskar en mer deltagande demokrati.

Vi tror inte för en sekund att det arbete som bedrivs inom regeringen eller i sakpolitiska överenskommelser är oviktigt. Tvärtom. Däremot tror vi att det måste gå att göra både och, det vill säga både förändra i konkret politiskt hantverk men också opinionsbilda för behovet av just den förändringen.

En klimatomställning som med ena handen sänker skatter för de allra rikaste och med den andra delar ut vad som på landsbygden bara kan betraktas som en straffskatt kommer att få stora svårigheter att få folkligt stöd eller bli framgångsrik. Därför behövs en tydligt och inkluderande opinionsbildning kring behovet av omställning, men också idéer kring hur den omställningen kan fördelas rättvist. Där upplever vi ett vakuum i svensk politik som vi avser att fylla.

Ett nytt parti väcker känslor, det har vi varit beredda på och har förståelse för. Vi vänder oss dock emot den verklighetsbeskrivning Gahrton anför om ”fiender” som ”hugger av hela huvudet”. Sådana ordval demonstrerar en syn på både medmänniskor och andra politiska partier som är oss främmande. Möjligen bottnar Gahrtons frustration i den felaktiga föreställningen att vi partisplittrar, när Partiet Vändpunkt faktiskt är någonting helt nytt. Vi hoppas Gahrton ser att ett parti som kraftfullt opinionsbildar för en inkluderande omställning kommer att gynna de partier som prioriterar klimatfrågan genom att svänga samhällsdebatten.

Den med gott minne kan påminna sig att det inte var alltför många år sedan Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ gemensamt låg nära 20 procent i opinionsmätningarna, ett opinionsstöd som idag sjunkit till ett fåtal procentenheter. Det är en konsekvens av att miljö- och klimatfrågan avpolitiserats då berättelsen varit att tekniska lösningar inom ramen för ett misslyckat ekonomiskt system räcker för att lösa problemen.

Opinionsbildning är viktigt. Sedan vi lanserade vårt parti för drygt två veckor sedan har miljöpartistiska företrädare, i tur och ordning Per Bolund (DN), Isabella Lövin (Aftonbladet) och Gustav Fridolin (Expressen), skrivit debattartiklar där de föreslår en mängd av de nödvändiga reformer vi i Partiet Vändpunkt redan föreslagit.

Även företrädare för S har börjat lyfta vikten av omfördelning och miljöskatter. Gott så. Ju fler partier som driver dessa förslag desto bättre. Samtidigt innebär det också att vi på mindre än två veckor har bidragit till att regeringspartierna ändrat sig i flera helt avgörande frågor. Om något bevisar det att den opinionsbildande makten kanske inte är helt död, trots allt.  

Vi vill se en helt annan takt i omställningsarbetet, men också göra det på ett sätt som inkluderar landsorten och minskar de sociala och ekonomiska klyftorna. Utan sammanhållning, ett anständigt och inkluderande politiskt samtal och ett ärligt förhållande till digniteten av miljö- och klimatkrisens svårighet kommer varken Sverige eller världen klara den utmaning vi nu står inför.
Att starta ett nytt parti är inte det lättaste, men ibland är det nödvändigt. Vi tror att tiden är mogen för nya visioner och nya vägar för att uppnå dem.