Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Upprusta lokalområdet för att öka tryggheten

Många, framför allt kvinnor, känner sig otrygga i sitt bostadsområde under kvällstid. För att motverka detta måste vi satsa på trygg stadsplanering, menar debattörerna.
Många, framför allt kvinnor, känner sig otrygga i sitt bostadsområde under kvällstid. För att motverka detta måste vi satsa på trygg stadsplanering, menar debattörerna. Bild: Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

Brottslighet är ett polisiärt problem, men målet måste vara att förebygga – och då måste det satsas på en trygg stadsplanering. Annars begränsas livet för väldigt många människor, skriver kristdemokraterna Larry Söder och Andreas Carlson.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Hur ofta tar du omvägar, håller dig hemma om kvällarna eller känner en otrygghet när du är ute och går i ditt närområde? Tyvärr är du inte ensam om att uppleva det så, speciellt om du är kvinna. Nästan hälften av kvinnorna i socialt utsatta områden uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, och en tredjedel av kvinnorna i övriga urbana områden uppger samma sak, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Ungas levnadssituation i allmänhet påverkas också när områdena är otrygga. Lek behöver upphöra tidigare, behöver ske helt under föräldrarnas uppsyn och att cykla till kompisarna kan bli något man avråds från.

Problemet är allvarligt. Den rena brottsligheten är först och främst polisiärt och det behövs fler poliser som kan patrullera gatorna och hårdare straff för den som bryter mot lagen. Men för att förebygga brotten i och omkring bostadsområden behövs en stadsplanering med trygghet i fokus.

Sverige har idag 60 utsatta områden där otryggheten är extra stor. I dessa områden är det också vanligt med en närmiljö, ett centrum, gångtunnlar och naturnära stråk som är eftersatta, dåligt belysta eller nedklottrade. En sådan miljö är en grogrund för upplevd otrygghet och tenderar att föra med sig sämre beteenden.

Problemet med områden som blir nedgångna och eftersatta är att de, i likhet med ”broken window theory”, tenderar att sätta igång och accelerera ett visst beteende och problem. Om ett område är nedgånget är signalen till omgivningen att området inte anses värt att ta hand om, att det är mindre värt och att toleransen för avvikande beteende är högre. Om en tunnel är mörk och nedklottrad ökar det risken för att även fler klottrar och att tunneln blir allt mer ett område som folk undviker. Att bryta den typen av negativa spiraler där små förskjutningar i stadsmiljön till slut reproducerar negativa sociala normer är centralt.

I motsats finns det några gemensamma kännetecken för platser som upplevs som trygga. De är platser som går att överblicka, ger kontakt med omgivningen, går att orientera sig i och är välskötta. I Stockholms stad har Kristdemokraterna bidragit till trygghetsskapande åtgärder genom att tillföra medel för upprustning av gator och torg. Åtgärderna har exempelvis varit att förbättra belysningen i tunnlar, parker och andra ställen där människor vistas.

Danmark lade 2018 fram en strategi för att få bort parallellsamhällen till 2030. I paket av åtgärder är en del miljardinvesteringar i att rusta upp utsatta områden, för att göra dem tryggare och mer attraktiva. Åtgärderna har hittills fokuserat på att riva gamla nedgångna flerbostadshus och bygga nytt, rusta upp centrum och andra sociala arenor.

Kristdemokraterna vill gå samma väg. Därför har vi föreslagit ett statligt tillskott om 1,35 miljarder kronor för trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. Arbetet ska genomföras tillsammans med främst kommunerna, fastighetsägarna, polisen och civilsamhället. Arbetet ska leda till direkta och synbara förbättringar och en plan tas fram på hur förbättringarna ska bli långvariga.

Kristdemokraterna vill också införas sociala utfallskontrakt, vilket prövats framgångsrikt i sociala projekt i Storbritannien och USA. I sociala utfallskontrakt investerar en extern finansiär i ett offentligt socialt projekt för att uppnå viktiga mål och effekter som motsvarar mänskliga och ekonomiska vinster för den offentliga parten. Att investera i åtgärder som minskar otryggheten, brottslighet och som leder till bättre uppväxtvillkor är sådana. Vi avsätter därför 300 miljoner kronor i en fond för dessa ändamål.

En trygg stadsmiljö försvårar också kriminell aktivitet. Om gator är upplysta, överblickbara och kan ses ifrån bostäder och andra lokaler, kan brott upptäckas snabbt och åtgärdas. Skadegörelse kan stoppas så att miljö inte blir mer otrygg än den redan är. Övervakningskameror kan sättas upp som fångar brott och gärningsmän får färre platser att söka skydd i. Sverige har omfattande problem med kriminalitet och vi behöver vända på varje sten för att åtgärda. En trygg stadsplanering har en självklar plats i det förebyggande arbetet.