Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Tomma flygstolar eller fulla gästhus, vilken väg väljer vi för landsbygden?

Arlanda flygplats står öde då allt färre flyger under corona-krisen. Trots detta väljer vissa bolag att flyga plan även utan passagerare. Samtidigt subventioneras de av staten. Detta kan inte rättfärdigas under en akut klimatkris, menar debattörerna.
Arlanda flygplats står öde då allt färre flyger under corona-krisen. Trots detta väljer vissa bolag att flyga plan även utan passagerare. Samtidigt subventioneras de av staten. Detta kan inte rättfärdigas under en akut klimatkris, menar debattörerna. Bild: Foto: Anders Wiklund / TT

Dagens ETC.

Det är inte rimligt att staten subventionerar flyg för att någon enstaka person ska få flyga billigt. Glesbygden räddas inte av flyget utan av en stark lokal ekonomi byggd på de värden som finns där, som naturturism och biologisk mångfald. Det skriver Isadora Wronski och Carl Schlyter från Greenpeace apropå granskningen i Dagens ETC om flyg som går tomma till norra Sverige.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Flygindustrin har fått välförtjänt kritik för att den flyger världen runt med allt fler plan och fyller vår atmosfär med allt mer koldioxid. Vad som är ännu värre är att de även flyger runt utan varken passagerare eller gods och fyller vår atmosfär med allt mer koldioxid till ingen nytta alls. Det är precis vad som har hänt när trafikverket upphandlat flyg på vissa sträckor med lite trafik. Hur kan det vara möjligt? Så blir det när det sämsta ur kapitalistiskt marknadslogik möter det sämsta ur planekonomin. 

Vissa mindre flygplatser får stöd både från kommunen och stöd för att upprätthålla trafiken från trafikverket. Görs dessa avtal utan flexibilitet och utan miljökrav kan det vid snabbt minskad efterfrågan leda till att planen fortsätter flyga även om stolarna och lastutrymmen gapar tomma. Flygbolaget fortsätter flyga för bidragens skull och trafikverket fortsätter betala. Om betalningsviljan inte finns hos lokalbefolkningen varför ska då resten av Sveriges skattebetalare finansiera flyg som ingen egentligen efterfrågar? EU-parlamentet fattade snabbt beslut som att stoppa tomma flygningar på EU-nivå, vi måste självklart göra detsamma i Sverige. Det är inte rimligt att staten subventionerar flyg för att någon enstaka person ska få flyga billigt. Statens uppgift är att skapa transportsystem som är bra för både människor och miljö.

Det är dags att lyfta blicken och se den större frågan. Vi har en akut klimat- och artutrotningskris. Vi har även problem med växande ekonomiska klyftor och att människor tvingas flytta till centralorter, trots att det finns många arbetsuppgifter i den gröna omställningen och en önskan att stanna kvar.

Det finns stora värden i Sveriges glesbygd men väldigt lite stannar där utan hamnar istället främst hos stora gruvbolag, skogsbolag, kraftbolag och i städerna. Det är nu det politiska modet krävs för att ställa om finanspolitiken och ekonomin till att respektera de gränser som klimatet och vår biologiska mångfald sätter. Det krävs snabba och skarpa regleringar av de sektorer som förorenar och släpper ut växthusgaser, och det krävs att vi istället satsar pengarna på smarta, hållbara lösningar. Politiker på samtliga nivåer måste prioritera åtgärder som snabbar på den nödvändiga omställningen och gör samhället mer motståndskraftigt och långsiktigt hållbart. Varje åtgärds effekt på utsläppen måste också följas upp eftersom det är lika viktigt att få valuta för miljöåtgärderna som att få valuta för pengarna. 

Att inte agera med full kraft för att stävja klimatkrisen vore ett historiskt svek mot våra barn och kommande generationer. Vi behöver genomföra en miljömässigt och socialt hållbar omställning skapar möjligheter till god livskvalitet, en mer stabil ekonomi, och framför allt – hopp om framtiden. Det är den andan som måste prägla återhämtningen efter covid-19 och vårt politiska samtal framöver. Återhämtning behövs för ekonomin, men i ännu högre grad för oss människor och planeten.

Det är exempelvis långt bättre att satsa på att utveckla naturturismen i levande skogar med en rik biologisk mångfald än att elda upp skogarna som biobränslen till flyget. Det är dags att satsa på stärkt lokal ekonomi med ökad lokal livsmedelsförädling och hållbara jordbruksmetoder. Runtom i Europa finns det mängder med exempel på framgångsrika satsningar som lyckats stärka lokala ekonomier och skapar levande städer och byar inom naturens gränser. Det är dags att inse att ett ökande antal flygresor och ett fokus på etablering av skatteundvikande globala jättar inte längre är framgångsreceptet för ett rikt och bra liv på landsbygden. Statens stöd till landsbygden kan inte längre vara stöd till klimatförstörande flygplatser med mycket begränsad nytta för de boende. Det bör gå till att skapa starka lokala ekonomier där de som bor där bestämmer villkoren för och utvecklar det lokala arbetslivet. Med en sådan omställning går det att skapa hållbara och meningsfulla jobb som vi behöver för att leva gott även i framtiden.

Regeringen måste ta ett helhetsgrepp på samhällsomställningen och åtgärderna inom olika sektorer, alla pengar och all kraft bör gå till långsiktigt hållbara alternativ.

00:00 / 00:00