Debatt: Sverige måste visa vägen i den cirkulära ekonomin

I måndags var det Overshoot day i Sverige. Om alla levde som vi svenskar skulle jordens resurser ta slut redan då, den 3 april. Som land är vi därmed bland de första att nå Earth overshoot day i världen. Ett riktigt bottenbetyg för Sverige, men tyvärr en bild som överensstämmer med andra undersökningar.

Enligt den årliga Circularity gap report är Sverige till exempel bara 3,4 procents cirkulärt, långt under globala genomsnittet på 8,6 procent. Varje svensk beräknas dessutom konsumera mer än 25 ton material varje år. Det är mer än dubbelt så mycket som snittet i resten av världen, och långt utanför planetens gränser.

Ett område som slukar onödigt mycket material är elektroniken. Många byter sina telefoner och datorer som om det inte fanns någon morgondag, och ha-begäret eldas på av nya lanseringar och ständiga uppdateringar från tillverkarna. Även efter att vi använt tekniken skapar den problem i form av elektroniskt avfall. Enligt en rapport från Global e-waste statistics partnership från 2020 överstiger världens totala e-avfall 53,6 miljoner ton, en siffra som förväntas öka till hisnande 75 miljoner ton fram till 2030.

Att det här slit- och slängsamhället är långt ifrån hållbart, det är vi nog alla överens om. Men problemet ska inte bara läggas på oss konsumenter, utan på det ekonomiska system som motarbetar cirkulär konsumtion.

Det är även huvudbudskapet i Right to Repair-rörelsen. Nyligen nådde rörelsen nya framgångar på EU-nivå, när EU-kommissionen den 22 mars presenterade ett nytt ­lagförslag som ska hjälpa ­konsumenter att få sina produkter reparerade. Men förslaget räcker inte för att lyckas ställa om till en cirkulär ekonomi. Vi behöver ­långsiktiga och drastiska åtgärder för att motverka klimatförändringarna. Och som den senaste IPCC-rapporten visar har vi inte tid att vänta – omställningen måste ske nu.

Här har vi i Sverige möjlighet att gå före. Det finns flera ­konkreta åtgärder som vi kan införa på nationell nivå som främjar cirkulär konsumtion av elektronik i Sverige:

1. Slopa kemikalieskatten. Idag belastar kemikalieskatten även begagnad och rekonditionerad elektronik. Den påverkar också import av begagnad elektronik, som är en viktig komponent för att få till en fungerande andrahandsmarknad i Sverige.

2. Momsbefria reparationer av elektronik. Idag kan det vara billigare att köpa nytt än att reparera en befintlig produkt. Det skapar ett enormt slöseri av resurser, helt i onödan.

3. Ställ krav på cirkularitet i upphandlingar. Offentliga upphandlingar omfattar en femtedel av Sveriges BNP. Genom att ställa krav och fastställa mål för användningen av reparerbara och renoverade produkter har offentlig sektor makten att öka takten i omställningen.

Dagens system är riggat för att vi ska producera fler prylar, istället för att ta hand om de vi redan har. Vi uppmanar därför den svenska regeringen att ta på Sverige klimatledartröjan igen och visa resten av världen att vi vill gå före i omställningen till ett cirkulärt samhälle. Det tjänar både vi, planeten och ekonomin på.