Debatt: Sverige behöver en Green New Deal

Runt om i världen demonstrerar nu hundratusentals människor, främst unga och studenter, mot sina folkvalda politikers bristande ageranden mot klimatförändringarna. 16-åriga Greta Thunberg har blivit en symbol för kampen mot det rådande politiska och ekonomiska tankesätt som fortsätter att gynna det kortsiktiga vinstintresset på planetens bekostnad och som inte vågar ta de nödvändiga besluten för att rädda vår miljö. Det finns en växande förståelse bland världens miljömedvetna att det krävs radikal grön politik för att världen ska ha en möjlighet att hålla den globala uppvärmningen under 1.5 grader.

Samtidigt så ser vi att klyftorna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst i samhället ökar, inte minst här i Sverige. Växande inkomstskillnader, bostads-, jobb- och skolsegregation samt klyftorna mellan stad och landsbygd är djupa orättvisor. Därtill riskerar de att urholka acceptansen för nödvändiga och effektiva miljöreformer såsom höjda koldioxidskatter, då dessa märks som tydligast för de med redan låg inkomst. Det är uppenbart att Sverige behöver en politik som effektivt bekämpar både klimatförändringarna och samhällsklyftorna.

Inspiration kan hämtas på andra sidan Atlanten. I USA har flera framstående Demokrater ställt sig bakom principen om en Green New Deal, ett massivt stimulanspaket som syftar till att göra den amerikanska ekonomin koldioxidneutral samtidigt som den skapar nya gröna jobb och bygger upp den amerikanska välfärden. Green New Deal har redan tidigare varit en del av det amerikanska Gröna Partiets presidentsvalskampanjer 2012 och 2016 och i de europeiska gröna partiernas gemensamma EU-valkampanjer sedan 2009, och en Global Green New Deal förespråkades så tidigt som 2008 av FNs miljöprogram UNEP.

En Green New Deal har fördelen att den satsar våra gemensamma resurser på en snabb omställning som ser till att ekonomin hamnar innanför de planetära gränserna, samtidigt som sociala värden respekteras. En svensk Green New Deal skulle kunna bestå av investeringar för en omställning till hållbar och 100 procent förnybar el redan 2030, tillsammans med en massiv kollektivtrafik- och infrastruktursatsning för att knyta samman landets delar och kraftigt minska flyg- och bilberoendet, inklusive snabbt byggande av höghastighetsjärnväg för de högsta hastigheterna och en utbyggnad och upprustning av den existerande järnvägen i hela landet i betydligt snabbare takt än idag. Dessa åtgärder bör kombineras med välfärdssatsningar, skattelättnader för låginkomsttagare och landsbygdsbor, upprustningar av miljonprogramsområdena, satsningar på nya gröna jobb och utbyggnad av servicen på landsbygden.

Delar av de här satsningarna skulle kunna finansieras genom kapitalskatter, som främst skulle rikta sig till höginkomsttagare, och utfasning av klimatskadliga subventioner, som år 2017 uppgick till nästan 30 miljarder kronor per år. En annan central del av en svensk Green New Deal kan vara att hela eller delar av de svenska miljöskatterna delas upp och betalas ut till alla medborgare, likt det system som nyligen infördes i Kanada. På så sätt skulle man åstadkomma en effektiv fördelningspolitisk åtgärd samtidigt som man skulle öka acceptansen för höjda miljöskatter.

Miljöpartiet fick redan förra mandatperioden regeringen att anta målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, och värdena om social rättvisa och jämlikhet har alltid varit centrala stöttepelare för MP. Den här mandatperioden måste Miljöpartiet visa att det för ett grönt parti inte finns någon konflikt mellan klimatåtgärder och kampen för ett jämlikt samhälle. En Green New Deal för Sverige är vägen fram för detta.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.