Sverige är inte redo när humanoida robotar når arbetsmarknaden

Låter det som science fiction?

Frågan är inte längre om tekniken kommer, utan hur svensk arbetsmarknad ska anpassa sig för att behålla konkurrenskraften samtidigt som sysselsättningen säkras.

För att starta diskussionen har vi skrivit rapporten ”Arbetsmarknad utan arbete”, där vi sammanställer analyser från tre av världens mest framstående finansinstitut, Bank of America, Morgan Stanley och Goldman Sachs tillsammans med arbetsmarknadsstudier från McKinsey och OECD.

Resultatet visar en tydlig tidslinje. Mellan 2025 och 2027 når humanoider kommersiell mognad inom industri och lager. Runt 2030 börjar de arbeta inom detaljhandel och enklare service. Från mitten av 2030-talet påverkas allt fler sektorer, inklusive delar av vård och omsorg. Tillsammans med AI väntas effekterna på arbetsmarknaden bli stora.

McKinsey uppskattar att cirka tre av tio arbetstimmar i utvecklade ekonomier kan automatiseras redan till 2030.

McKinsey uppskattar att cirka tre av tio arbetstimmar i utvecklade ekonomier kan automatiseras redan till 2030. Kontorsstöd, kassaarbete, kundservice och enklare logistik är särskilt utsatta. Samtidigt visar OECD att effekterna blir ojämna, vissa regioner och yrkesgrupper drabbas hårdare än andra.

För svensk industri och arbetsmarknad är bilden komplex. Automation är nödvändig för att behålla konkurrenskraften när Kina bygger ut sin robotkapacitet i rasande takt. Men utan aktiva åtgärder riskerar produktivitetsvinsterna att leda till växande arbetslöshet och klyftor istället för högre levnadsstandard.

Sveriges politiker och fackförbund står inför ett val.

Forskning från MIT och Daron Acemoğlu visar att teknikinvesteringar sällan ger stora produktivitetseffekter utan rätt förutsättningar. Kompetensutveckling och medbestämmande på arbetsplatsen blir därför avgörande, inte bara för att säkra jobb, utan för att få tekniken att faktiskt fungera. Detta är en konkurrensfördel för den svenska modellen, om vi använder den aktivt.

Sveriges politiker och fackförbund står inför ett val. Antingen startar vi en diskussion hur vi ska hantera humanoidernas entré på arbetsplatserna, eller så riskerar vi att andra aktörer sätter agendan. Valet är vårt, men det kräver handling nu, inte om tio år när omställningen är i full gång. Några konkreta åtgärder bör övervägas:

Arbetskraften måste kunna ställas om. Rätten till kompetensutveckling behöver stärkas genom hela arbetslivet, med heltäckande ekonomiskt stöd vid omställning. Omställningsstudiestödet är ett steg i rätt riktning, men volymen och träffsäkerheten måste öka kraftigt.

Investeringstakten måste öka. Sverige behöver testmiljöer, investeringar i infrastruktur och tydliga spelregler för att svenska företag ska kunna ligga i framkant. Offentliga satsningar inom forskning, testanläggningar och infrastruktur kan ge göra att Sverige hänger med i utvecklingen. Samtidigt skapas nya arbeten inom teknikutveckling, underhållsarbete och systemintegration där människan än så länge är oersättlig.

Produktivitetsvinsterna måste fördelas. När färre timmar arbete behövs per producerad enhet uppstår ett vägval. Arbetstidsförkortning med bibehållen köpkraft är ett alternativ som både kan fördela arbetet bredare och upprätthålla konsumtionen. Historiskt har kortare arbetstid varit det som fört välståndsökningar vidare till arbetare. Andra vägar är möjliga, men att ignorera frågan är inte ett alternativ.

Matchningen mellan jobb och arbetssökande måste fungera. De jobb som försvinner inom logistik och rutinarbete ersätts inte automatiskt av nya roller inom teknik och service. Här krävs aktiv arbetsmarknadspolitik och regionala satsningar som säkerställer att hela landet kan delta i omställningen.

Tekniken kan stärka svensk konkurrenskraft och skapa välstånd. Men det förutsätter att vi skapar förutsättningar för att använda den effektivt och fördelar vinsterna. Svensk arbetsmarknad har historiskt klarat omställningar genom samverkan mellan parter och långsiktig politik. Nu krävs samma förmåga igen, fast i betydligt högre tempo.  Diskussionen kan inte vänta. De val som Sverige gör de närmaste åren avgör om automation blir en möjlighet eller ett hot mot svensk konkurrenskraft och sysselsättning.