Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Stoppa religiösa husförhör med asylsökande

Ulf Bjereld / Eva-Lena Gustavsson / Mariam Osman Sherifay. (Samtliga från Socialdemokrater för tro och solidaritet)
Ulf Bjereld / Eva-Lena Gustavsson / Mariam Osman Sherifay. (Samtliga från Socialdemokrater för tro och solidaritet) Bild: Bild: Emma Fredriksson / Press / Press

Dagens ETC.

Det är viktigt att ha i åtanke att olika kyrkor har radikalt olika tolkningar och seder, något som Migrationsverkets frågeställningar av allt att döma inte har tagit hänsyn till.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Både präster och journalister har länge berättat om Migrationsverkets tveksamma praktik att hålla förhör i religionskunskap med människor som söker asyl av religiösa skäl, inte sällan för att de har, eller uppfattas ha, konverterat till kristendomen.

Problemet är inte att Migrationsverket försöker säkerställa att asylskälen är äkta. Det är en del av deras myndighetsuppdrag, som de är bundna av lagen att upprätthålla. Problemet är att de närmar sig sitt uppdrag utifrån vad som bara kan beskrivas som en fundamental oförståelse för de frågor som de ska sätta sig till doms över.

Denna kritik har framförts från en lång rad människor som är verksamma i olika samfund under ett stort antal år. Redan 2012 formulerade Sveriges kristna råd riktlinjer för präster och pastorer som skriver intyg åt asylsökande som konverterat. Där fokuserar rådet på vägen till tro och hur tron kommer till uttryck, just för att vara en motvikt till Migrationsverkets bibelkunskapsfrågor.

Det är viktigt att ha i åtanke att olika kyrkor har radikalt olika tolkningar och seder, något som Migrationsverkets frågeställningar av allt att döma inte har tagit hänsyn till. Dessutom kommer det asylsökande som inte haft tillgång till ett utbyggt skolsystem och vars trosuppfattning därmed inte passar in i Migrationsverkets syn, där tillgodogörandet av skriven text är central. Det ger inte Migrationsverket rätten att devalvera värdet i dessa människors inre övertygelse.

Även Migrationsdomstolen har fått kritik, från Europadomstolen, för ett fall där den asylsökandes religiösa tro inte har givits tillräcklig hänsyn vid asylprövningen. Detta eftersom den asylsökande sett sin konversion som en privat angelägenhet och inte velat diskutera den offentligt, även om den varit känd för Migrationsdomstolen och borde ha vägts in i beslutet, menar Europadomstolen. Även detta visar på en lomhörd och valhänt hållning inför trons komplexitet.

Tro är för de allra flesta troende en mycket intim fråga med många existentiella och semantiska bottnar. Det är naturligt att detta krockar på ett fundamentalt plan med ett myndighetssverige som tvärtom ser kvantifierbara och verifierbara data som en garant för rättssäkerhet och konsekvens i handläggningen. Men myndigheterna är till för människorna, inte tvärtom.

Vi bekymras även över att Migrationsverket genom sin praktik skänker myndighetens tyngd åt många fördomar som grasserar om troende i Sverige idag. Tro misstas för förläsenhet och religionskritik tros därför kunna bedrivas genom snuttifierade åberopanden av utvalda avsnitt av de olika religionernas heliga skrifter. Detta har blivit ett effektivt verktyg för inte minst islamofober och antisemiter som spelar på dessa föreställningar för att piska upp hatiska stämningar i samhället.

Fastän bilden av Sverige som ”genomsekulariserat” på goda grunder kan ifrågasättas, så är det religiösa språket utan tvekan en anomali i den svenska förvaltningsapparaten, liksom på många håll ute i samhället. Likväl berömmer vi oss om att som samhälle vara mycket toleranta inför olikhet och mångfald. Men tolerans måste handla om att också kunna göra utrymme för sådant som inte verkar enkelt att begripa för majoriteten i samhället. Sådant som löper på tvärs med det etablerade språket och konventionerna. Annars är toleransen i själva verket villkorad – ja, till och med repressiv.

Därför uppmanar vi Migrationsverket att genast upphöra med ”husförhören”, som är både okunnigt formulerade och irrelevanta. Ska handläggarna verkligen kunna bedöma om någon har funnit en ny tro så måste de börja där vi andra troende börjar: Lyssna till hjärtats bekännelse i stället, och bedöm trovärdigheten därifrån.

00:00 / 00:00