Stoppa kapitalflykten

Johan Dennelind, vd för Telia, lever i annan värld med egna regler. Hans grundlön motsvarar 1 650 årslöner i Nepal. I Nepal hinner han knappt självbelåtet jama, innan det är dags för fat cat day. Redan kvart över fem på morgonen under det nya året har han tjänat in en genomsnittlig nepalesisk årslön.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Men respektlösheten inför gemensamma normer och regelverk stannar inte där. Genom komplicerade ägandestrukturer via skatteparadis i Västindien försöker Johan och hans bolag Telia smita från skatten i Nepal. Ett land som trängs i botten i rikdedomssligan, i ett land där varje extra krona räknas.

Enligt den kristna biståndsorganisationen Diakonia så försvinner det 10 kronor i skattefiffel, korruption och manipulationer med intern prissättning i multinationella bolag från den fattiga världen, för varje krona som går i bistånd i motsatt riktning. Det som gör det extra anmärkningsvärt i fallet Telia, är att det är ett bolag med svenska staten som största ägare.

Å ena sidan lägger staten genom Sida många miljarder om året på att bekämpa fattigdom. Å andra sidan knycker man samtidigt så gott det går från samma fattiga. I stället för att kunna bygga ett eget oberoende, tvingas på det här viset många länder in i ett negativt biståndsberoende.

Det här handlar inte bara om det omoraliska i att smita från skatten och fegt fly andra länder, utan för att det i grunden bidrar till destruktiva spiraler i många områden som aldrig får chansen att resa sig genom ekonomisk utveckling och skapande av trygghet och välfärd. Fattigdom bidrar till konflikter, konflikter som skapar flyktingströmmar. Enligt utvecklingsekonomen Paul Collier är en starkt bidragande faktor bakom väpnade konflikter den låga alternativkostnaden för unga män att ställa sig till förfogande för miliser, gerillor och krigsherrar. Med generellt ökande inkomster och ekonomisk tillväxt i ett område ökar det kostnaderna för att betala krigare vilket potentiellt hämmar konfliktnivån. Men det är inte bara väpnade konflikter som skapar flyktingströmmar, utan fattigdomen i sig. Många av de som försöker ta sig hit, söker helt enkelt en bättre försörjning i Europa.

Kapitalflykten från den fattiga världen till den rika världen bidrar alltså till den migration och de flyktingströmmar vi ser i dag. Tvingar vi våra företag att betala sin rättmätiga skatt där de har sin verksamhet och stoppar de korrupta eliternas möjlighet att gömma undan pengarna i våra banker så kommer det bidra till ekonomisk utveckling och välstånd, som i sin tur kommer att minska flykten från den fattiga världen. Det ger människor bättre alternativ hemmavid, än att riskera livet i på en flotte i Medelhavet eller med en bössa på vägarna.

Johan Dennelind försökte ursäkta sig med att bolaget gjort gott och hjälpt till vid jordbävningen för två år sedan, med 1 miljon dollar. Men som den tyvärr numera bortgångna Hans Rosling konstaterade, ”det finns tre bokstäver som är viktigare än CSR (Company Social Responsibility) och det är TAX (skatt)”. Alltså skatteintäkter är viktigare för en hållbar utveckling än företags ”sociala ansvarstagande”.

Ur det perspektivet blir Telias tal om ett ”ansvarsfullt utträde” en ren provokation. I synnerhet när regeringen påstår att de arbetar för att minska kapitalflykt och skattefiffel. Uppenbarligen räcker inte deras egen tiopunktsplan. Här kan man agera som huvudägare och se till att handla korrekt gentemot myndigheterna i Nepal och följa dess skattelagstiftning. Men i grunden handlar detta inte om Telia och dess vd:s nonchalans, utan om ett generellt problem med massiv kapitalflykt från den fattiga till den rika världen som bör åtgärdas snarast här hemma.