Vi kan inte låta BNP styra världen

Såväl Klimatpolitiska rådet och Researchers desk har nyligen visat att regeringens klimatpolitik är undermålig – men de nämner inte elefanten i rummet. Det gjorde däremot FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, när han nyligen sa att vi måste överge BNP-tillväxten om vi vill behålla en beboelig värld.

Redan 2022 konstaterade IPCC att forskningen pekar på att ett post-growth-scenario är enda vägen till ett stabilt klimat under 2 graders uppvärmning. Trots detta saknas den strategin i både IPCCs modeller så väl som i Sveriges och EUs klimatmål.

Forskning publicerad i ”Nature climate change” 2026 visar att vi faktiskt kan halvera energin och resursförbrukningen och samtidigt öka människors livskvalitet. Baserat på post-growth-scenariot i denna forskning föreslås här flera reformer som kan ta Sverige bortom tillväxten:

Välbefinnande. Ersätt BNP med indikatorer för välmående – till exempel psykisk hälsa, tillit och meningsfullhet. Inför 30 timmars arbetsvecka för att frigöra mer tid för familj, vänner, kultur och politiskt engagemang. Avkommodifiera vård, boende, kollektivtrafik och energi. Dämpa det statusdrivna konsumtionstrycket genom en kraftig begränsning av reklam i offentliga miljöer.

Tillräcklighet. Definiera ett ”golv” för en anständig levnadsstandard och ett ”tak” baserat på ekologiska gränser. Enligt forskningen ryms alla världens människor inom detta spann, samtidigt som resurs- och energiförbrukningen halveras.

Minskad ojämlikhet. För att alla ska rymmas mellan tillräckligheten golv och tak måste konsumtionen hos planetens rikaste 10 procent kraftigt begränsas. Inför progressiv förmögenhets-och fastighetsskatt samt ett inkomsttak för att kraftigt minska löneklyftorna. Begränsa flygandet, suv:ar och annan icke-nödvändig konsumtion.

Omställning av produktionen. Skifta ekonomins syfte från vinstmaximerande till social nytta. Främja och prioritera kooperativ, personalägda företag, stiftelser och icke-vinstdrivande organisationer. Fasa ut kalhyggesbruket och skala ner pappersindustrin, omvandla skogens äganderätt till ett förvaltningsansvar där ekologisk resiliens prioriteras. Ställ om till ett regenerativt jordbruk som stärker den biologiska mångfalden och säkrar matproduktionen. Lagstifta om reparationsrätt, modularitet och livslängd för produkter. Främja innovation och teknik med öppen källkod.

Global rättvisa. Sverige måste ta ansvar för sin historiska ekologiska skuld. Skriv av statliga fordringar på länder i globala syd för att befria dem från tillväxttvånget som räntebetalningar skapar. Ersätt traditionellt bistånd med ersättning för klimatförändringarna som globala nord orsakat.

När både S och M tävlar om sänkt drivmedelsskatt, och samtliga partier håller fast vid tillväxt som ledstjärna, väljer de att ignorera planetens gränser. Eftersom politiken saknar modet att drömma bortom ”business as usual” måste kraften komma underifrån.

Post-growth byggs här och nu, i klimatrörelsen, i företag som sätter samhällsnytta före vinst och i vardagens val av gemenskap framför statuskonsumtion. Det handlar om att vi gemensamt väljer post-growth som ledstjärna, stärker tilliten och den lokala resiliensen. Post-growth finns alltså redan bland oss.

2026 startades föreningen Post growth Sverige för att normalisera och få fart på rörelsen. Vi uppmanar fler att våga prata om lösningar bortom tillväxt. Först då kommer politiken och institutionerna hitta modet att göra detsamma.