Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Stoppa det sexualiserade våldet mot demonstranterna i Chile

Debattörerna kräver att den svenska regeringen som gör anspråk på att föra en feministisk utrikespolitik ställer krav på att den chilenska regeringen sätter stopp för det statliga våldet, inte minst det sexuella våldet.
Debattörerna kräver att den svenska regeringen som gör anspråk på att föra en feministisk utrikespolitik ställer krav på att den chilenska regeringen sätter stopp för det statliga våldet, inte minst det sexuella våldet. Bild: Foto: Esteban Felix/TT/AP

Dagens ETC.

När den chilenska staten nu försöker stoppa demonstrationerna är kvinnor särskilt utsatta. Nu kommer vittnesmål om att polisen och militären, i skydd av undantagstillståndet, utsätter kvinnor för sexualiserat våld. Vi som nu lever i Sverige, kräver att den svenska regeringen som gör anspråk på att föra en feministisk utrikespolitik, ställer krav på att den chilenska regeringen sätter stopp för det statliga våldet. Det skriver flera kvinnor med chilensk bakgrund i en gemensam debattartikel.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi är kvinnor, vars liv på olika sätt drastiskt påverkats av våld och kränkningar under militärdiktaturen i Chile. Bland oss är det många kvinnor vars kroppar, själar och tankar fortfarande bär spår av det systematiska våldet och mord på nära och kära. 

Kvinnor fick söka efter sina anhöriga i fängelser, militärförläggningar och tortyrcentrum år efter år under fyra decennier med hoppet om att finna rester av de nära och kära som ”försvann” med våld.

Kvinnor blev slagna, kränkta, fängslade, torterade och gruppvåldtagna, med syfte att få dem att ange andra, eller helt enkelt för att skrämmas till tystnad. 

Kvinnor fick fly själva, med partner, med föräldrar, som barn eller föddes i exil.

Kvinnor ärvde sorgen och smärtan som deras föräldrar bar, men även vreden över orättvisorna samt en brinnande längtan efter rättvisa och den fasta övertygelsen att vi alla tillsammans kan förändra världen. 

Vi som skriver under detta brev bär på några av dessa erfarenheter. Vi har följt hur miljoner människor i Chile under de senaste veckorna höjt sina röster mot det de beskriver som en nyliberal diktatur. Under en demokratisk täckmantel har diktaturens konstitution fortsatt att gälla och rättigheter fortsatt att kränkas. Det ekonomiska systemet har dömt den fattige till en långsam död i ett land där hälsovård och pensioner är en handelsvara och förvägrat ungdomen en framtid eftersom även utbildningssystemet styrs av marknadskrafter. 

Vi har med bestörtning och i maktlöshet skådat hur dessa miljoner människors rättvisekrav besvarats med polisiärt och militärt våld. Övergrepp som människorättsorganisationer som Amnesty international uppmärksammat och fördömt, liksom Chiles egna Nationella Institut för mänskliga rättigheter (INDH) och nätverk mot våld mot kvinnor bland andra.

Vi vill uppmärksamma hur polisen och militären i skydd av undantagstillståndet och utegångsförbudet har utsatt särskilt kvinnorna, inte minst minderåriga, för sexualiserat våld. Även hbtqia+ personer har blivit utsatta för våldtäkter, misshandel och tortyr.

Vi vill inför FN:s internationella dag för avskaffandet av allt våld mot kvinnor den 25 november, sätta fokus på det sexualiserade våldet som är den chilenska regeringens våldsamma svar på protesterna i Chile. 

Vi vill synliggöra att majoriteten av de tusentals häktade kvinnorna har vittnat om att de kränkts med sexistiska och homofoba tillmälen samt tvingats att klä av sig nakna inför manliga poliser. Vi vill lyfta vittnesmålen om kvinnor som blir sexuellt antastade och som hotas med våldtäkt. Vi vill uppmärksamma att kvinnor våldtas med vapen och att över ett dussin kvinnor och ett par unga män har anmält att de utsatts för fullbordade våldtäkter. 

Vi höjer våra röster i egenskap av mormödrar, mödrar, döttrar och barnbarn, som kvinnor och feminister, för att synliggöra det patriarkala våldet som flickor, kvinnor och hbtqia+ personer utsätts för när den chilenska regeringen försöker kväva protesterna.  

Vi vill blotta hur det nyliberala systemets ekonomiska våld är sammanflätat med det patriarkala våldet. Vi vill bryta tystnaden kring det sexualiserade våldet, som skambelägger offren så att de själva eller omgivningen ser sig tvungna att mörklägga.   

Vi som nu lever i Sverige, kräver att den svenska regeringen som gör anspråk på att föra en feministisk utrikespolitik ställer krav på att den chilenska regeringen sätter stopp för det statliga våldet, inte minst det sexuella våldet. Den svenska regeringen måste kräva att samtliga brott mot de mänskliga rättigheterna utreds så att de ansvariga ställs inför rätta.  

Vi förväntar oss också att FN är konsekvent med sitt avståndstagande från våld mot kvinnor och hbtqia+ personer, och att dess organ undersöker den chilenska statens kränkningar med sexualiserade inslag inklusive våldtäkter, som tusentals kvinnor utsatts för under de senaste dagarna. 

Slutligen uppmanar vi de solidariska krafterna i Sverige, i synnerhet kvinnoorganisationer och feministiska organisationer, att denna 25:e november ha våra chilenska systrar i åtanke när de fördömer våld mot kvinnor i världen, och visa att vi står vid deras sida i kampen för frihet och rättvisa!
///

Carmen Blanco Valer

dotter till politisk flykting och folkhögskolelärare

Silvia Leiva

f.d. politisk fånge i Chile, pensionerat vårdbiträde

Olga Maureira Muñoz

dotter till politisk avrättad far och syster till fyra avrättade bröder

Maria-Eugenia Valdés M.

dotter till tvångsförsvunnen fader, TV-producent

Sissela Nordling Blanco

kommunpolitiker Feministiskt initiativ Stockholm 

Gloria Tapia

skådespelare

Amalia Alvarez

serietecknare

Nachla Libre

poet & konstnär

Emma Dominguez

konstnär

Yolanda Aurora

Bohm Ramirez

poet

Camila Hidalgo

kollektiv ”Aktivista Feminista” i Malmö

Maria Starck

byråchef

Paloma Winneth

skådespelare 

Jeannette Escanilla

kommunikatör Uppsala Universitet

Claudia Monti

barn till politisk flykting och socionom

Violeta Ligrayen Yáñez Hidalgo

student, projekt-ledare Styrelsen för “Döttrar för internationell solidaritet”