Debatt. .

2019-10-02 04:00
Brasilien har köpt 36 stridsflygplan av Sverige. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Brasilien har köpt 36 stridsflygplan av Sverige.
Puffetikett
Dagens ETC

Stoppa all vapenexport till Latinamerika

Om Sveriges regering ska kunna leva upp till sin ambition att vara feministisk och agera konflikt­förebyggande måste den snarast ändra sin bistånds-och vapen­exportspolitik till Latinamerika. All handel med vapen och krigsmateriel till hela kontinenten måste stoppas, skriver Maria-Pilar Reyes.

Sverige har avtal om vapenexport med Colombia och Brasilien och ger samtidigt bistånd till demokrati­utveckling i Bolivia, Colombia, Guatemala och Kuba. Internationell forskning visar dock att konflikter, vapnen och våldet sällan stannar vid ett lands gränser. Den socio­politiska spänningen och risken för större utbrott av väpnat våld mellan och inom länder ökar snabbt nu i Latinamerika. Stöd till demokrati, jämställdhet och fattigdoms­bekämpning samt skydd av mänskliga rättigheters- och miljöaktivister behövs i alla länder. Sveriges regering måste tänka ”region”.

Extrem fattigdom, politisk korruption, djupa sociala klyftor, vapenimport, statligt våld mot urfolk och militarisering av deras territorier och av gränsområden växer överallt på kontinenten. Den nedmontering av välfärden och det fria spelrummet för transnationella företags brutala exploatering av ­vattenkällor, skog, olja, mineraler och jordbruksareal – och bortdrivning av lokalbefolkningen därtill – drivs i Latinamerika sedan 80-talet av nationella aktörer skickligt manipulerade av internationella ekonomiska och militära krafter. Konsekvenserna är miljökatastrofer, massiv migration, kriminalitet och polarisering i urbana miljöer samt mord av gräsrotsledare och mänskliga rättigheters försvarare. Under 2015 dödades fler människor i Mexiko än i krigets Syrien. Berta Caceres i Honduras, Macarena Valdés i Chile, Ifigenia Vasquez Astudillo i Colombia, Olivia Arévalo Lomas i Peru, Diana Isabel Hernandez i Guatemala och Dilma Ferreira Silva i Brasilien är bara några av de kvinnor och män som sedan 2013 har mördats för sitt motstånd mot en oåterkallelig förstörelse av naturen. Många andra lever under mordhot. Bara i Colombia har över 400 fackliga ledare, journalister, representanter för småjordbrukare, kvinnoorganisationer, afrocolombianska- och urfolksamhällen samt mänskliga rättigheter- och miljöaktivister mördats sedan fredsavtalet tecknades i november 2016. Högerns paramilitära milis bildad av landets oligarki och stora jordägarna försätter att härja fritt. Nu har även demobiliserade medlemmar i FARC-gerillan tagit till vapen igen. Sveriges vapenförsäljningsavtal med Colombia i januari 2017 är djupt beklagligt.

Risken för krig mellan Venezuela och Colombia och inom vardera växer. I detta olje- och mineralrika område pågår en maktkamp mellan USA, Kina och Ryssland. Brasilien, som Sverige har ett militärindustriellt samarbete med, är granne med Colombia och Venezuela.

 

Flera länder har inte lyckats skaka av sig arvet efter diktaturerna och krigen från 1970– och 80–talet.  Efter några års försök att bygga upp demokratier och rättvisa samhällen har den globala ekonomin bäddat för att den överklass som gagnades av diktaturerna och krigen återerövrar nu makten över regering, rättsväsende och väpnade styrkor i till exempel Chile, Argentina, Paraguay, Brasilien, Colombia, Guatemala, El Salvador.

I tomrummet som uppstår efter eroderingen av demokratiskt politiskt ledarskap erbjuder diverse kyrkor och fascism-inspirerade grupper en hemvist till den växande skara frustrerade och ångestfyllda urbana miljöers invånare. Anhängare lockas med enkelspåriga förklaringar till komplexa vardagsproblem. De indoktrineras i en värdekonservativ samhällssyn, inte minst avseende kvinnors och minoriteters rättigheter, demonisering av oliktänkande samt i dyrkan och blind lydnad till döda och levande manliga figurer. Bruket av våld ser de som legitimt för att avvärja oönskat beteende och tvinga andra till underkastelse. I Brasilien är nu den extremt konservativa, jämställdhets- och minoritetsfientliga Bolsonaro president.  Dagarna före valet stoltserade stora grupper av hans manliga anhängare öppet med sin våldsberedskap.

 

Forskningen visar på ett samband mellan ökning av militarisering- polarisering- tillgång till vapen och ökning av våldet mot kvinnor offentligt och privat. I dagens Brasilien mördas nu fyra kvinnor per dag i genomsnitt. Ingenstans i Latinamerika hör vi kvinnor plädera för mer investering i militarism. Både enskilda kvinnor och organisationer kräver investering i skydd av naturen och av sina egna och barnens liv samt i rent vatten, giftfri miljö, sjukvård och utbildning för alla.

Sverige måste betrakta Latinamerika som en helhet, hörsamma kvinnors prioriteringar och inte blunda när ekonomiska intressen raserar överlevnadsmöjligheten för ursprungsfolken, små bönder och den växande skara exkluderade i urbana miljöer. Sveriges feministiska konfliktförebyggande politik får inte beväpna en region där demokratin brister, den politiska spänningen ökar samt våldsamma konflikter lätt kan blåsa upp och delvis redan pågår.

Maria-Pilar Reyes 
Freds-och MR aktivist, ledamot i styrelsen för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet