Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ställ klimatkrav även på det som ligger under marken

Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Dagens ETC.

I valrörelsen har klimatet kommit i skymundan – inte minst de klimatbovar som döljs under jord. Lagstiftning handlar fortfarande om det som byggs och är synligt ovan jord. Miljö- och klimat­certifierade fastigheter i all ära, men det är bara toppen av is­berget, skriver Christer ­Otterström, vd för Hummeltorp.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I årets valrörelse har klimatfrågan lyst med sin frånvaro. Trots att oron för klimatförändringar är stor har ämnet överskuggats av andra mer påtagliga problem som skenande energipriser och ökad gängkriminalitet. Ändå gjorde mänskligheten av med årets budget av förnybara resurser redan i juli, då den så kallade Overshoot day inträffade. Det innebär att från den dagen fram till årsskiftet lever mänskligheten på lånade natur­tillgångar. 

För att jordens resurser ska räcka till kommande generationer krävs det att vi ställer om till en hållbar cirkulär konsumtion och ­återvinner mer. 

Om Sverige ska fortsätta ligga långt fram i miljö- och klimat­arbetet krävs det att regeringen går längre i lagstiftningen. Med en ny regering på plats finns chansen att ta tag i områden där ny lagstiftning kan göra stor skillnad. 

Enligt Ingenjörsvetenskaps­akademin (IVA) uppgår Sveriges totala klimatpåverkan från byggprocesser till cirka tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar utsläppet från alla personbilar i Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar. 

Lagstiftningen kring klimatberäkningar handlar fortfarande enbart om det som byggs ovanför jord. Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial räknas inte med i klimatdeklarationerna. Dess­utom måste återvinningsgraden av överskottsmaterial i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur öka påtagligt.

Tillverkningen och framtagningen av grus och sand sker ofta på avsides belägna täkter. Sam­tidigt körs stora mängder återvinningsbara överskotts­massor till avsides deponier, vilket i båda fallen resulterar i onödigt långa transporter och stor negativ klimatpåverkan. Återvinning kan ofta ske inom avsevärt kortare avstånd än deponier eller bergtäkter. Eftersom massåter­vinningsanläggningar hanterar både överskottsmassor och fyllnadsprodukter som grus och jord kan man i kombination med bättre transportlogistik avsevärt sänka koldioxidutsläppen.

Men som det ser ut idag utgörs återvunna material endast av en bråkdel av materialet som säljs inom anläggningsindustrin i Sverige. Det slår Expertgruppen för cirkulär anläggningsindustri som är kopplad till Delegationen för cirkulär ekonomi fast.

Idag täcker Sveriges klimatlagstiftning bara toppen av isberget – även det som inte syns över marken bör kravställas och mätas. Den nya regeringen måste ställa hårdare krav på klimatdeklarationer. För även om det inte syns, så finns det och skadar miljön. 

Hummeltorp

Ett bolag som arbetar med att rena schaktmassor och jord som sedan kan åter­användas någon annanstans. 

Bolaget utgår från ­obehandlade massor, rengör och förädlar dem i olika steg och återvinner på så sätt fyllnadsmaterial som ofta har bättre egenskaper än de ursprungliga materialen. 

Hummeltorp har, enligt egen uppgift, en återvinningsgrad på 96 procent, vilket kan sättas i relation till EU-normen på 22 procent.