Debatt: Sportlovet – en vecka då klasskillnaderna syns

Sportlov, en veckas ledigt för barn i skolåldern med drömmar om sovmorgon och pudersnö. En vecka fylld av aktiviteter tillsammans med lediga engagerade föräldrar. Jag ser av en händelse en artikel ur SVD Näringsliv där det står att barnfamiljer uppskattar att de lägger ut cirka 10 000 kronor extra under sportlovsveckan. 

Det är mycket pengar. Och väldigt mycket pengar för många ensamstående eller föräldrar med lägre inkomst. Alla föräldrar har inte heller möjlighet att vara lediga från sina jobb bara för att barnen har lov. Detta av olika skäl – men många har helt enkelt inte råd att inte jobba. 

Så för många finns inte utrymme till någon vecka i fjällen. Och tanken stannar bara vid prislappen på själva utrustningen. 

En rapport från LO visade förra året att en tredjedel av alla i arbetar­yrken varken gjort någon semesterresa eller haft tillgång till sommarstuga eller husvagn under år 2018. Detta är egentligen föga förvånande med tanke på hur mycket det kostar och att långt ifrån alla har de pengarna.

Även andra fritidsaktiviteter påverkas av arbete och inkomst mer än vad vi tycks erkänna. Enligt samma rapport hade 49 procent av de med arbetaryrken tagit del av teater, konserter eller liknande under året jämfört med 79 procent av tjänstemännen. Den enda jämlika aktiviteten var användandet av internet. 

Beträffande sportlovet så medför dyr utrustning, dyrt liftkort, en bilberoende resa och en framförhållning på månader för att få tag i boende att många helt enkelt inte har den möjligheten.

Så de här 10 000 kronorna extra som SVD rapporterade om, förtydligar snarare att det är skillnad i möjligheter mellan de som har och de som inte har pengar. Det är klasskillnader. Och enligt LO-rapporten har dessa skillnader ökat de senaste tio åren.

Därför är varje satsning på gratis eller mycket billiga aktiviteter för barn och unga under loven värda varenda krona för att ge barnen roliga minnen av sitt sportlov. 

Fotnot: Undersökningen SVD hänvisar till har genomförts i Kantar Sifos riksrepresentativa webbpanel mellan 3–7 januari 2020. 1 000 intervjuer samlades in bland svenska allmänheten, 18–79 år. Undersökningen genomfördes