Hoppa till innehållet

ETC Uppsala

Debatt: Sluta underlätta för tafsande män

Bild: Bild: Gorm Kallestad/TT

ETC Uppsala.

Häromdagen fick jag ett mejl av en man. Han var fullt medveten om att han inte var välkommen i min inkorg då jag specifikt avsagt mig kontakt med män på den hemsidan.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.
För ett år sedan hade svaret jag fått varit ett annat. I otaliga konversationer har män försökt övertyga mig om att deras ignoreranden av mina avvisanden inte är respektlösa alls, men på senare tid har dessa män blivit allt mer oblyga. Nu verkar de inte längre känna ett behov av att maskera sin respektlöshet utan allt som inte är direkta hot är acceptabelt. Respektlösheten har blivit rumsren. Kritiken mot dessa män, som förut bemöttes med förnekelse, får nu istället ett förnöjt kacklande ”Det är väl ett fritt land!”. Det är ”Luften är fri, luften är fri!” från sjätte klass i vuxenform.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Total likgiltighet inför konsekvenser som inte drabbar en själv gör det så lätt att ifrågasätta andra människors rätt till respekt. Det som förut hörde hemma i nättrollens land verkar nu ha letat sig in i rättssalarna.

Under natten till lördagen den 20 augusti begick en av Björklövens a-lagsspelare ännu ett sexuellt övergrepp. Händelsen förklarades av polisen med att kvinnorna hade ”gigantiska bröst”, faktiskt ”så stora att det var svårt att inte nudda dem”. Thomas Bodström, advokat och tidigare justitieminister säger att han aldrig har stött på något liknande. Att män tar sig friheter med kvinnors kroppar är inget nytt men Bodström har rätt i att den här attityden till omständigheterna är något som skiljer sig från tidigare liknande händelser. Under åren har en hel rad av övergrepp behandlats på ett sätt som lagt skulden på offret. Bortförklaringar som att förövaren inte förstod att offret inte ville, som tolkar bristen på ett nej som ett ja, som ställer ord mot ord och blånekar till offrets berättelse är vi sedan länge vana vid. Vi verkar nu ha nått en punkt då förövaren inte ens behöver besvära sig med att förneka anklagelserna.

Vi på Uppsala Tjejjour strävar efter att kunna vara en brygga mellan myndigheternas tjänster och våra stödsökande tjejer. Vi vill med gott samvete kunna råda brottsutsatta unga kvinnor att anmäla det de utsätts för. Man har som målsägande under lång tid riskerat att utsättas för hån, förminskning och förolämpningar i rättssystemet. Men att som polis och representant för en statlig myndighet aktivt underlätta för respektlösa män att frossa i sina möjligheter att utöva våld mot kvinnors kroppar är att motarbeta den utveckling som feminister som oss slagits för så hårt.

När samhällsklimatet hårdnar och när män inte ens behöver ljuga för att komma undan med sina övertramp så kan inte rättssystemet kapitulera. Lagarna är det vi faller tillbaka på när moralen inte håller. 

Ämnen i artikeln